Vattenbruksrapporter

Rapport-TelemetriRegnbåge_2021-05-04.pdf

Ny intressant studie! Spridningsmönster av förrymd regnbåge från fiskodlingen i Postviken.

Sweco har på uppdrag av Vattudalens Fisk AB som driver Postvikens fiskodling genomfört en studien med syfte att utröna om de ”förrymda” regnbågarna uppvisade ett sökbeteende mot och/eller till strömmande vattendrag där regnbågarna potentiellt skulle kunna inverka på den ursprungligt förekommande öringens lek under hösten.
Aktuell fiskodling återfinns ca 20 km norr om Strömsund i Jämtlands län. Odlingen är lokaliserad i sjön Ströms Vattudal i Ångermanälvens huvudavrinningsområde och avvattnas av Faxälven. Här odlas, vanligen i 16–18 öppna odlingskassar, årligen upp till 1600 ton regnbåge och röding för matfiskproduktion. Produktionen utgörs normalt av ca 90% regnbåge och 10% av röding. I syfte att simulera en rymning av regnbåge från fiskodlingen radiomärktes och frisläpptes sammanlagt 36 fiskar, med en medellängd av 48 cm, vid Postvikens fiskodling i augusti 2020. 


Fiskarnas spridningsmönster kartlades därefter genom automatiska och manuella pejlingar fram till oktober. Baserat på allt insamlat och sammanvägt data konstateras att regnbågarna i huvudsak uppehållit sig inom några kilometer av fiskodlingens närområde under hela studieperioden. Ingen uppvandring av märkt regnbåge till något vattendrag inom studieområdet kunde påvisas. Ett okänt antal av de märkta regnbågarna fångades av fritids/sportfiskare varav vissa rapporterade sin fångst till fiskodlingens personal. Därtill återfanns ytterligare en radiosändare vid en hög med fiskrens på land.

Resultaten från denna studie tyder på att regnbågen sannolikt ej inverkar på öringens höstlek i småbäckar kring Ströms Vattudal.

Undersökning av näringsämnen i sediment under fiskodlingslokaler i Höga kusten.

Sveriges lantbruksuniversitet och Sweco Sverige AB har av Jordbruksverket fått i uppdrag att undersöka näringsämnen i sediment under fiskodlingslokaler i Höga kusten under 2020. Uppdraget omfattade att undersöka hur stor del av läckagebenägen fosfor, total fosfor och total kväve som finns i sedimentet vid två kustområden där fiskodling bedrivits och ett referensområde. Inkubering av sedimentproppar genomfördes också för att bestämma internbelastningen av fosfor och syrgasförbrukning.

Sammanfattningsvis fanns det ett överskott av mellan 0,5 och 0,6 ton fosfor i det aktiva sedimentlagret som potentiellt kan frigöras från sedimentet. Detta kan ställas i relation till data från SMHI:s vattenwebb där summan av alla källor av fosfor tillskott i Nätrafjärden (odlingslokal Köpmanön) är drygt 28 ton/år och i Mjältöfjärden drygt 9,5 ton/år (Odlingslokal Öberget).

Uppskattad återhämtningstid för Köpmanön varierade från 5,1 år (inkuberingsdata) till 13,2 år (sedimentmodell) och för Öberget varierade resultatet från 3,4 till 7,9 år. Verksamheten vid Köpmanön har bedrivits i 33 år, men från 2016 har lokalen endast använts som vinterförvaring. Anläggningen vid Öberget har varit i drift i 12 år. Båda anläggningarna avvecklades under 2020.

Så vitt författarna vet är det här första studien som har undersökt andelen läckage benägen fosfor och potential för återhämtning av sediment under fiskodlingsanläggningar. Läckage av fosfor från sedimenten tog kortare tid än väntat, vilket tyder på att återhämtning kan ske snabbare än modeller förutsäger, så länge som andra näringsämnen reagerar på samma sätt som fosfor.

Utredningar i samband med ansökan om nya och fortsatta miljötillstånd

Flera av medlemsföretagen har anlitat konsulter för att genomföra utredningar som ska utgöra ett underlag för bedömning av fiskodlingsverksamhetens påverkan på berörda vattenförekomster, avseende utsläpp av näringsämnen och partikulärt material från verksamheterna.

Utredningarna beskriver hur lösta näringsämnen och partikulärt material som släpps ut från fiskodlingar (via foderrester, fekalier och urin) påverkar ekologisk status för kvalitetsfaktorerna näringsämnen och morfologiskt tillstånd. En påverkansanalys görs genom upprättande av en hydrodynamisk spridningsmodell över aktuell vattenförekomst, som kopplas samman med sammanställda uppmätta data från sjön.

Sammanfattningsvis visar dessa utredningar att berörda verksamheter inte bedöms innebära att undersökta kvalitetsfaktorer i berörda vattenförekomster försämras på ett sätt som medför att verksamheten inte skulle vara tillåten enligt 5 kap. 4 § miljöbalken.

Livscykelanalys av svensk odling av fisk i öppna system och recirkulerande system.

Sammanfattning
I denna studie har miljöpåverkan från två odlingsmetoder för matfiskodling av
regnbåge/röding i Sverige undersökts. Undersökta odlingsmetoder är kassodling och odling med slutet landsbaserat recirkulerande system (RAS).

Resultaten från jämförelsen visar att RAS-odlingen medför högst miljöpåverkan inom kategorierna klimatpåverkan, försurning och energianvändning. Den omfattande pumpningen samt reningen av vatten vid denna anläggning medför en hög energianvändning, vilket ger utslag på miljöpåverkan. Kassodlingen medför emellertid störst påverkan inom utsläpp av näringsämnen, på grund av de direkta utsläppen till vatten från odlingen.
Studien visar också att foderanvändningen är av störst betydelse för resultaten inom klimatpåverkan, utsläpp av näringsämnen samt försurning, både för kassodling och odling med RAS.

Artiklar näringsfattiga sjöar och vattendrag

I svenska vatten är det framför allt tre näringsämnen som reglerar den biologiska produktionen: kväve, fosfor och kisel. 

Näringsämnen kan beskrivas som naturens hårdvaluta, och brist på ett eller flera näringsämnen är ofta en begränsande faktor för organismers tillväxt i våra vatten. 

De näringsämnen som når våra sjöar, vattendrag och hav kan ha många källor, både naturliga och mänskliga.

Det finns även andra processer utöver direkt mänsklig påverkan genom utsläpp som påverkar fosforhalten i hav, sjöar och vattendrag. Det är exempelvis välkänt att reglering av vatten över tid resulterar i att fosforhalterna i systemet minskar (Stockner et al. 2000). I en studie från 2018 (Huser et al 2018) undersöks fosforhalterna i 81 relativt opåverkade svenska sjöar och resultaten från 26 års tidsserier visar på en minskning av fosfor i sjöarna. De största minskningarna återfinns i de redan näringsfattiga systemen. Anledningarna till en generell minskning av fosfor uppges bland annat kunna bero av klimatförändringar och förändringar kopplade till jord- och markanvändning men dessa trender uppges även kunna förstärkas av vattenkraften och skogsbruket. Det lyfts i samma artikel som problematiskt att förvaltning enbart inriktas på de negativa konsekvenserna av förhöjda fosforkoncentrationer medan nedre gränser för minskande fosforhalter inte lyfts exempelvis inom ramarna för ramvattendirektivet.

Liknande resultat som visar på minskande fosforhalter i liknande typer av ekosystem finns även från finska och kanadensiska sjöar, se exempelvis Arvola et al., 2011; Eimers et al., 2009; Hu och Huser, 2014; Stammler et al., 2017 samt Yan et al., 2008.” 

Svenskodlad fisk i offentliga kök - Från pandemi till upphandling

Denna förstudie har genomförts under 2020 och rapporten tagits fram i ett samarbete mellan Landsbygdsnätverket och Matfiskodlarna AB som också är en av Landsbygdsnätverkets medlemmar.

Sammanfattningsvis har det under förstudien genomfördes tre riktade enkätundersökningar till matfiskodlare, grossister samt ansvariga för måltidsplanering i offentlig verksamhet. Därutöver genomfördes en kort intervju med en inköpschef vid ett grossistföretag.  

De resultat som framkom i förstudien bekräftar att det finns ett intresse både från fiskodlarnas håll att sälja fisk till offentliga kök och ett intresse från ansvariga för måltidsplanering inom kommunerna att köpa in svenskodlad fisk. Den visar även att ansvariga för måltidsplanering ser mervärden i svenskodlad fisk. Produkterna från svensk fiskodling och de prisnivåer de håller tycks dock bara i liten utsträckning matcha de behov och begränsningar som finns från upphandlarnas håll. Ett positivt fynd är däremot att det i viss mån redan finns logistiska kanaler för försäljning av svenskodlad fisk via grossist upprättade.

Utifrån upphandlingsreglerna finns inga hinder för att upphandla svenskodlad fisk, men det kan kräva mer kunskap hos den som upphandlar och en större insats vid utformning av upphandlingens kravställningar. Det är fortfarande oklart hur stor kunskap om svensk fiskodling som finns bland de som ansvarar för upphandling.

Utifrån resultaten är slutsatsen att framtida aktiviteter bör fokuseras på att erbjuda saklig, anpassad information om svensk fiskodling till kommunernas ansvariga för måltidsplanering samt att skapa forum för möten och informationsutbyte mellan fiskodlare, grossister och ansvariga för måltidsplanering.  

Attityd och relationer

Inom fiskodlingsbranschen har fiskodlarna varit olika framgångsrika i att skapa positiva attityder och långsiktigt goda relationer med både närboende och intilliggande samhällen. Anledningarna kan vara att sådana aktiviteter inte har prioriterats eller att bolagen inte har insett betydelsen av att synliggöra verksamheterna. Tidigare har inte heller behovet varit lika uppmärksammat. Under de senaste åren har det blivit allt tydligare att behovet av att aktivt kommunicera kan vara en stark bidragande orsak till att vissa odlare i större utsträckning än andra haft goda samrådsprocesser.  

Matfiskodlarna har genomfört den här aktiviteten under 2019 med medel från Landsbygdsnätverket.

Livscykelanalys av svensk odling av fisk i öppna och recirkulerande system

Under 2018 har Sweco på uppdrag av Matfiskodlarna AB låtit genomföra en livscykelanalys (LCA) av svensk odling av fisk i öppna och recirkulerande system.  Analysen avsåg att även omfatta semislutna system men eftersom tekniken är så pass ny saknas information om systemen vilket innebar att en LCA-analys inte var möjlig att genomföra.

Sammanfattningsvis är klimatavtrycket (CO2-ekvivalenter) från en RAS-odling grovt räknat ungefär dubbelt så stort som från odling i nätkassar. Foder, energiförbrukning och transporter har en stor påverkan på båda systemen (Liu et al., 2016). I den livscykelanalys av svensk odling av fisk i öppna och recirkulerande system som genomförts dras slutsatsen att foder utgör den enskilt största miljöpåverkan för båda systemen, en slutsats som stöds av resultat från flertalet vetenskapliga studier i ämnet (d’Orbcastel, et al., 2009, Pelletier et al., 2009). Analysen drar även slutsatsen att en RAS-anläggning har större påverkan än kassodling avseende klimatpåverkan, försurning och energianvändning. Inom RAS-odlingen så är det den höga energianvändningen vid recirkulering och pumpning som genererar högre påverkan än kassodling. Kassodlingen har däremot en större påverkan än RAS-odling när det kommer till utsläpp av näringsämnen.

Miljöeffekter fiskodling i öppna system samt alternativa odlingstekniker

Aquanord AB har på uppdrag av Matfiskodlarna Sverige AB under 2018 sammanställt och analyserat vattenrelaterade miljöeffekter från matfiskodling i öppna system (kassar) samt genomfört en genomgång av den kunskap som i dagsläget finns om alternativa odlingstekniker till matfiskodling av laxfisk i öppna kassar i Sverige. Rapporterna har tagits fram med branschorganisationen Matfiskodlarna som beställare.