Rapporter & Kunskapssammanställningar

Fiskodling i norr - en livsmedelsproduktion med miljöpotential

Sveriges lantbruksuniversitet, och Anders Kiessling professor i akvakultur och Martyn Futter docent i vattenkemi med flera har publicerat en ny rapport om fiskodling i norr och dess miljöpotential. 

Anders och Martyn har insett att det behövs en mer lättläst sammanfattning av det som forskningspublikationer och rapporter faktiskt säger och att enkelt formulera vad vi faktiskt vet och vad vi behöver veta mer om, för att fiskodling i norrländska älvar inte bara skall producera ett fantastiskt livsmedel utan också göra det på ett för omgivande miljö positivt sätt. 

Detta arbete är därför sammanfattningen av många forskares arbete och personliga erfarenhet. 

Sammanfattning ur rapporten:

Under 1900-talets första hälft genomgick våra älvar en radikal förändring. Samtidigt som Sverige fick en klimatsmart energikälla skapades oavsiktligt helt nya ekosystem. Frågan är om dessa nya ekosystem behöver mänsklig intervention, också med tanke på den nu eskalerande klimateffekten, för att uppnå balans? En mångvetenskaplig grupp forskare vid SLU och Umeå universitet ställer nu frågan vilken ytterligare kunskap som behövs för att säkerställa en eko- och sociosystembaserad skötselplan för våra norrländska kraftverksmagasin. En plan som både tar hänsyn till miljön, lokalsamhället och Sveriges behov av ökad inhemsk livsmedelsförsörjning.

Rapporten finns även att ta del av på SLU webbsida:  SLU publication database (SLUpub)

Lägre klimatavtryck med fiskfoder baserat på cirkulära och nordiska råvaror

Nyligen släppte Mistra Food Futures en rapport kopplat till utsläpp av växthusgaser från odling av regnbåge. Forskare från RISE har jämfört klimatavtrycket av regnbåge som utfodras med konventionellt foder, baserat på bl.a. fiskmjöl, kyckling- och grisprotein samt soja, respektive nytt foder med råvaror från Östersjöregionen som insektsprotein, fiskmjöl, sjöpung, mussla, och vegetabiliska proteiner.

Studien initierades av Vinnova projektet 5 Ton Grön Fisk I Disk (under ledning av Prof. Anders Kiessling) i samarbete med Mistra och är baserad på data från samma projekt. 

Den globala vattenbruksproduktionen slog ett nytt rekord 2020, med en total produktion på över 120 miljoner ton, vilket bidrar till knappt hälften av den globala konsumtionen av sjömat. Det svenska vattenbruket är för närvarande litet, men politiker, industri och forskning vill se en hållbar tillväxt, med ett minskat miljöavtryck. I det intensiva vattenbruket där foder används, står ofta fodret för den största delen av miljöpåverkan, vilket innebär att foderutveckling är en prioritet för att öka hållbarheten.

Syftet med studien var att jämföra klimatavtrycket från regnbåge uppfödd på ett mer regionalt och kretsloppsbaserat foder med högt innehåll av insekter som fötts upp på restströmmar, jämfört med ett foder baserat på konventionella foderråvaror som soja och animaliska proteiner från kyckling och gris. I studien beräknades växthusgasutsläpp i en livscykelanalys (LCA). Resultatet visar att det är möjligt att tillverka ett regnbågsfoder baserat på nordiska ingredienser med fokus på cirkulära och hållbara val, med bibehållen fisktillväxt och utan uppenbar påverkan på fiskens hälsa.

– Det nya fodret minskar utsläppen av växthusgaser per kg regnbåge med mer än hälften. Fiskar som utfodrats med experimentfodret hade lika tillväxt och ekonomiska foderkoefficient (eFCR) som fiskar som utfodrats med kontrollfodret, säger Markus Langeland, som ledde studien. Minskningen beror främst på de betydligt lägre utsläppen från försöksfodret som uppskattas att ligga under en tredjedel av referensfodret.  Cirkulär användning av restprodukter är ett ganska nytt område och det finns fortfarande en del osäkerhet knuten både framställningen av de nya råvarorna och till beräkningsmetoden. Resultatet påverkas bl.a. om restströmmar betraktas som avfall eller biprodukter, och därmed får en klimatbelastning.

Utfodring av fisk med insekter som fötts upp på växtbaserade avfallsströmmar från livsmedelsindustrin ökar cirkulariteten samtidigt som utsläppen minskas. Ersättning av foderråvaror som är kopplade till förändrad markanvändning (till exempel avskogning), som soja från Sydamerika (men även biprodukter av djur uppfödda på soja), med klimateffektiva och regionalt producerade foderråvaror ledde till stora utsläppsminskningar. Mer lokalt/regionalt är dock inte per definition mer hållbart, eftersom varje foderråvara produceras och transporteras på olika sätt, vilket avgör dess hållbarhet. Analysen kunde inte visa på någon direkt fördel i användning av regionala råvaror från ett transportperspektiv, då transporter med båt är väldigt mycket mer effektivt per kilometer transporterad jämfört med lastbil (vilket används för korta transporter). På samma sätt leder mindre marina insatsvaror inte alltid till lägre utsläpp. Det beror på hur de produceras och vad de ersätts med. Marina foderråvaror från regionen visade sig ge relativt låga utsläpp och bidra med viktiga näringsämnen.

Det är tydligt att det finns en potential att minska det intensiva vattenbrukets klimatavtryck genom att använda alternativa proteinkällor. I framtiden kan studien utökas till att omfatta andra, alternativa nordiska ingredienser och resultatet behöver verifieras genom ett längre utfodringsförsök som täcker större delen av produktionscykeln, samt fler miljöpåverkanskategorier. Ett hinder för att detta skall få genomslag i branschen är att tillgången på dessa alternativa råvaror fortfarande är lågt. I en ny rapport[1] som beräknar klimatpåverkan från norsk odlad lax, utgjordes mindre än 1 % av fodret i dagsläget utgörs av alternativa foderråvaror.

För mer information kontakta: Markus Langeland, markus.langeland@ri.se

1. https://sintef.brage.unit.no/sintef-xmlui/bitstream/handle/11250/3044084/Rapport_klimafotavtrykk.pdf...

Faktaruta:

Mistra Food Futures är ett forskningsprogram vars huvudpartners är SLU Sveriges lantbruksuniversitet, SRC vid Stockholms universitet och RISE, med det övergripande syftet att skapa en vetenskapsbaserad plattform för att möjliggöra en omvandling av det svenska livsmedelssystemetsom är ekonomiskt-, socialt- och miljömässigt hållbart, och resilient och som kan leverera hälsosam mat.

Hem | Mistra Food Futures

https://www.linkedin.com/company/mistra-food-futures/

Rapporten i sin helhet:


BioMars Blue Impact foder – bidrar till en hållbar utveckling inom vattenbruket

Resultat från Hav-Tek-projektet, indikerar att BioMars högteknologiska foder med reducerat fosforinnehåll, utvecklat under foderkonceptet Blue IMPACT, uppfyller förväntningarna om låga fosforutsläpp och bidrar därmed till en hållbar utveckling inom vattenbruket. 

Under perioden 2019-2022 var syftet med projektet Hav-Tek, under ledning av DTU Aqua, att stärka miljötekniska lösningar för förbättrad fiskodling. Tillsammans med Dansk Akvakultur, AquaPri, DTU Aqua och DTU-Mek är BioMar projektpartner. Ett fokusområde i Hav-Tek-projektet var att undersöka hur man kan minska halten fosfor i fiskfoder. Testfodret testades på en havsbaserad fiskodling för att om möjligt dokumentera förbättrade miljö- och produktionsförhållanden.


Projektet har avslutats i januari 2023 och resultaten visar på att fodret uppfyller förväntningarna om låga fosforutsläpp. Blue IMPACT foder kan minska mängden osmält foder som utsöndras till vattenmiljön. Dessutom kommer det att bli mindre behov av att använda de begränsade resurserna av fosfor. BioMar följer kontinuerligt upp kundernas erfarenheter av fodret som innehåller mindre fosfor. Innehållet av fosfor i Blue IMPACT Aqua är 0,6 %. Kundfeedback tyder på att fodret ger utmärkt tillväxt, romproduktion, pigmentering av filén och utmärkt köttstruktur.  

Den gröna omställningen av odlad fisk är på god väg med BioMars foderkoncept Blue IMPACT, som tar hänsyn till fodrets miljöpåverkan och bidrar till en hållbar utveckling.


Läs mer i BioMars nyhetsartikel:   

Low phosphorus emissions – a green initiative | BioMar

 

Den vetenskapliga artikeln finns att ta del av här:

Reducing phosphorus emissions from net cage fish farming by diet manipulation - ScienceDirect



Bakteriell njurinflammation hos fisk - En översiktlig kunskapssammanställning

Branschen får fortlöpande frågor om vilka sjukdomar som kan finnas hos fisk som odlas i Sverige. Vi ser därför ett behov av att påbörja arbetet med att ta fram kunskapssammanställningar.

Vi har valt att börja med att ta fram en översiktlig kunskapssammanställning om bakteriell njurinflammation (BKD) hos fisk, då vi får flest frågor om denna sjukdom och det är en sjukdom som har en särreglering i Sverige i förhållande till andra EU-länder.

Syftet med en kunskapssammanställning av fisksjukdomen BKD är att ge läsaren en översiktlig kunskap om:

·       vad BKD är, kontroll, övervakning och hantering

·       hur branschen arbetar med BKD och hur hanteringen i Sverige påverkar företagen

·       bakteriell njurinflammation hos laxartade fiskar, förekomst, symptom och smittvägar

·       Sveriges bekämpning och statliga utredningar

·       Finland och Norge hantering av BKD 

Avslutningsvis ger vi branschens syn på hur BKD ska hanteras i Sverige.

För fördjupad kunskap om BKD, lagar och regler om olika sjukdomar hos fisk, hänvisas vidare till framför allt Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges lantbruksuniversitet. 

Hur branschen arbetar generellt med fiskhälsa och smittskydd återfinns i våra branschriktlinjer – code of practice – som finns att ta del av på Matfiskodlarnas hemsida. 


Produktion av kallvattensfiskarter i recirkulerande akvakultur system 

Norska EY och EY Parthenon har på uppdrag av Matfiskodlarna genomfört en studie gällande  RAS*-teknikens spridning och användning runtom i världen.  EY är en global konsult- och revisionsbyrå med cirka 320 000 medarbetare, varav ett stort antal är specialister inom vattenbruk och arbetar vid fler än 50 kontor över hela världen. EY har således en omfattande och djup kunskap avseende vattenbruk av olika slag och dessas ekonomiska förutsättningar. 
I rapport diskuteras nuvarande status för storskalig matfiskodling innefattande en redovisning av aktiva RAS-anläggningar och ekonomiska utfall för dessa. I uppdraget har även ingått att redogöra för fördelar och nackdelar med RAS respektive odling i öppna kassar, samt redogöra för huruvida RAS kan tänkas ersätta odling i öppna kassar inom en överskådlig framtid. 

Matfiskodlarna har beställt denna utredning med anledning av de många påståenden som har framförts av olika intressenter inom ramarna för medlemsföretagens tillståndsprocesser. De frågeställningar som EY har besvarat i rapporten har utgått från de synpunkter som har framförts i olika mål rörande fiskodlingsverksamhet. 
Matfiskodlarna har i de olika målen noterat att det ofta förekommer missförstånd om RAS-teknikens spridning och användning i världen gällande storskalig matfiskodling av atlantlax, rengbåge och röding. Men även att det förekommer kunskapsluckor gällande skillnader mellan odling av olika fiskarter exempelvis kallvattenarter och varmvattenarter som skillnader mellan att odla sättfisk och matfisk.
I studien ingår inte att analysera småskalig matfiskproduktion och inte heller odling av andra arter än atlantlax, rengbåge och röding. 


Sammanfattningsvis görs bedömningen i rapporten att den globala produktionen från fiske och vattenbruk bedöms växa framöver. Tillväxten finns framför allt inom vattenbruket, eftersom fiskeresurserna till stora delar är uttömda. Vattenbruket bedöms växa såväl inom kassodling och andra s.k. konventionella tekniker, som inom landbaserad odling. Gällande utvecklingen för laxodling bedöms produktionsvolymen i absoluta tal växa med ungefär lika stora delar kassodling och andra konventionella tekniker respektive landbaserad odling. Den absolut största delen av den totala produktionsvolymen bedöms dock fortsättningsvis komma från kassodling och andra konventionella tekniker.
 
I dagsläget finns runtom i världen ett fåtal aktiva RAS-anläggningar för storskalig produktion av atlantlax, regnbåge och röding till matfiskstorlek. 
 
Den sammanlagda, på papperet tillgängliga, produktionskapaciteten för de aktiva RAS-anläggningarna för ovannämnda arter uppgår till 31 kton per år. Härutöver har ett stort antal RAS-projekt marknadsförts och presenterats i tidningsartiklar, investeringsunderlag och liknande. Dessa är dock än så länge företrädesvis pappersprodukter och det återstår att se hur många som byggs och om dessa kommer att kunna odla laxfisk till matfiskstorlek med lönsamhet.
 
Det har visat sig vara mycket svårt för verksamma RAS-odlare att uppnå den produktionskapacitet som respektive anläggning är konstruerad för. Den faktiska produktionsvolymen i befintliga anläggningar är därför väsentligt lägre än ovannämnda 31 kton, att döma av tillgängliga siffror endast runt 30 % av kapaciteten. Detta gäller trots att ett flertal av anläggningarna har varit i drift under många år.
 
Ingen av de verksamma RAS-odlarna, för vilka ekonomiska data funnits tillgängliga, har lyckats uppvisa lönsamhet. Bidragande orsaker till detta synes vara väsentligt högre produktionskostnader, väsentligt högre investeringskostnader samt enligt ovan ett kapacitetsutnyttjande som väsentligt understiger den planerade kapaciteten.

Den slutsats som kan dras av EY:s rapport är att RAS-tekniken synes vara tillgänglig för odling av smolt och post-smolt, men tekniken utgör ännu inte en tillgänglig teknik för storskalig produktion av atlantlax, regnbåge eller röding till matfiskstorlek, vare sig tekniskt tillgänglig genom stabil produktion eller ekonomiskt tillgänglig genom ekonomisk lönsamhet utan externt bistånd.
 
Odling i öppna kassar kommer alltjämt att vara den ledande odlingstekniken för matfiskodling inom en överblickbar framtid, och dessutom stå för den absoluta majoriteten av den fisk som produceras genom fiskodling. RAS kommer således inte att ersätta odling i öppna kassar inom en överskådlig framtid, utan ska ses som en till odling i öppna kassar komplementär odlingsteknik, framför allt lämpad för odling av vissa arter, till mindre storlekar.  


* RAS=  Recirculating Aquaculture System


Ny intressant Studie! Spridningsmönster av förrymd regnbåge från fiskodlingen i Postviken.

Sweco har på uppdrag av Vattudalens Fisk AB som driver Postvikens fiskodling genomfört en studien med syfte att utröna om de ”förrymda” regnbågarna uppvisade ett sökbeteende mot och/eller till strömmande vattendrag där regnbågarna potentiellt skulle kunna inverka på den ursprungligt förekommande öringens lek under hösten.
Aktuell fiskodling återfinns ca 20 km norr om Strömsund i Jämtlands län. Odlingen är lokaliserad i sjön Ströms Vattudal i Ångermanälvens huvudavrinningsområde och avvattnas av Faxälven. Här odlas, vanligen i 16–18 öppna odlingskassar, årligen upp till 1600 ton regnbåge och röding för matfiskproduktion. Produktionen utgörs normalt av ca 90% regnbåge och 10% av röding. I syfte att simulera en rymning av regnbåge från fiskodlingen radiomärktes och frisläpptes sammanlagt 36 fiskar, med en medellängd av 48 cm, vid Postvikens fiskodling i augusti 2020.
Fiskarnas spridningsmönster kartlades därefter genom automatiska och manuella pejlingar fram till oktober. Baserat på allt insamlat och sammanvägt data konstateras att regnbågarna i huvudsak uppehållit sig inom några kilometer av fiskodlingens närområde under hela studieperioden. Ingen uppvandring av märkt regnbåge till något vattendrag inom studieområdet kunde påvisas. Ett okänt antal av de märkta regnbågarna fångades av fritids/sportfiskare varav vissa rapporterade sin fångst till fiskodlingens personal. Därtill återfanns ytterligare en radiosändare vid en hög med fiskrens på land.
Resultaten från denna studie tyder på att regnbågen sannolikt ej inverkar på öringens höstlek i småbäckar kring Ströms Vattudal.

Undersökning av näringsämnen i sediment under fiskodlingslokaler i Höga kusten.

Sveriges lantbruksuniversitet och Sweco Sverige AB har av Jordbruksverket fått i uppdrag att undersöka näringsämnen i sediment under fiskodlingslokaler i Höga kusten under 2020. Uppdraget omfattade att undersöka hur stor del av läckagebenägen fosfor, total fosfor och total kväve som finns i sedimentet vid två kustområden där fiskodling bedrivits och ett referensområde. Inkubering av sedimentproppar genomfördes också för att bestämma internbelastningen av fosfor och syrgasförbrukning. Sammanfattningsvis fanns det ett överskott av mellan 0,5 och 0,6 ton fosfor i det aktiva sedimentlagret som potentiellt kan frigöras från sedimentet. Detta kan ställas i relation till data från SMHI:s vattenwebb där summan av alla källor av fosfor tillskott i Nätrafjärden (odlingslokal Köpmanön) är drygt 28 ton/år och i Mjältöfjärden drygt 9,5 ton/år (Odlingslokal Öberget). Uppskattad återhämtningstid för Köpmanön varierade från 5,1 år (inkuberingsdata) till 13,2 år (sedimentmodell) och för Öberget varierade resultatet från 3,4 till 7,9 år. Verksamheten vid Köpmanön har bedrivits i 33 år, men från 2016 har lokalen endast använts som vinterförvaring. Anläggningen vid Öberget har varit i drift i 12 år. Båda anläggningarna avvecklades under 2020.
Så vitt författarna vet är det här första studien som har undersökt andelen läckage benägen fosfor och potential för återhämtning av sediment under fiskodlingsanläggningar. Läckage av fosfor från sedimenten tog kortare tid än väntat, vilket tyder på att återhämtning kan ske snabbare än modeller förutsäger, så länge som andra näringsämnen reagerar på samma sätt som fosfor.


Utredningar i samband med företagens ansökningar om nya och fortsatta miljötillstånd.

Flera av medlemsföretagen har anlitat konsulter för att genomföra utredningar som ska utgöra ett underlag för bedömning av fiskodlingsverksamhetens påverkan på berörda vattenförekomster, avseende utsläpp av näringsämnen och partikulärt material från verksamheterna.
Utredningarna beskriver hur lösta näringsämnen och partikulärt material som släpps ut från fiskodlingar (via foderrester, fekalier och urin) påverkar ekologisk status för kvalitetsfaktorerna näringsämnen och morfologiskt tillstånd. En påverkansanalys görs genom upprättande av en hydrodynamisk spridningsmodell över aktuell vattenförekomst, som kopplas samman med sammanställda uppmätta data från sjön.
Sammanfattningsvis visar dessa utredningar att berörda verksamheter inte bedöms innebära att undersökta kvalitetsfaktorer i berörda vattenförekomster försämras på ett sätt som medför att verksamheten inte skulle vara tillåten enligt 5 kap. 4 § miljöbalken.


Livscykelanalys av svensk odling av fisk i öppna system och recirkulerande system.

I denna studie har miljöpåverkan från två odlingsmetoder för matfiskodling av regnbåge/röding i Sverige undersökts. Undersökta odlingsmetoder är kassodling och odling med slutet landbaserat recirkulerande system (RAS).
Resultaten från jämförelsen visar att RAS-odlingen medför högst miljöpåverkan inom kategorierna klimatpåverkan, försurning och energianvändning. Den omfattande pumpningen samt reningen av vatten vid denna anläggning medför en hög energianvändning, vilket ger utslag på miljöpåverkan. Kassodlingen medför emellertid störst påverkan inom utsläpp av näringsämnen, på grund av de direkta utsläppen till vatten från odlingen.
Studien visar också att foderanvändningen är av störst betydelse för resultaten inom klimatpåverkan, utsläpp av näringsämnen samt försurning, både för kassodling och odling med RAS.

Artiklar näringsfattiga sjöar och vattendrag

I svenska vatten är det framför allt tre näringsämnen som reglerar den biologiska produktionen: kväve, fosfor och kisel. Näringsämnen kan beskrivas som naturens hårdvaluta, och brist på ett eller flera näringsämnen är ofta en begränsande faktor för organismers tillväxt i våra vatten. De näringsämnen som når våra sjöar, vattendrag och hav kan ha många källor, både naturliga och mänskliga.
Det finns även andra processer utöver direkt mänsklig påverkan genom utsläpp som påverkar fosforhalten i hav, sjöar och vattendrag. Det är exempelvis välkänt att reglering av vatten över tid resulterar i att fosforhalterna i systemet minskar (Stockner et al. 2000). I en studie från 2018 (Huser et al 2018) undersöks fosforhalterna i 81 relativt opåverkade svenska sjöar och resultaten från 26 års tidsserier visar på en minskning av fosfor i sjöarna. De största minskningarna återfinns i de redan näringsfattiga systemen. Anledningarna till en generell minskning av fosfor uppges bland annat kunna bero av klimatförändringar och förändringar kopplade till jord- och markanvändning men dessa trender uppges även kunna förstärkas av vattenkraften och skogsbruket. Det lyfts i samma artikel som problematiskt att förvaltning enbart inriktas på de negativa konsekvenserna av förhöjda fosforkoncentrationer medan nedre gränser för minskande fosforhalter inte lyfts exempelvis inom ramarna för ramvattendirektivet.

Liknande resultat som visar på minskande fosforhalter i liknande typer av ekosystem finns även från finska och kanadensiska sjöar, se exempelvis Arvola et al., 2011; Eimers et al., 2009; Hu och Huser, 2014; Stammler et al., 2017 samt Yan et al., 2008.


Svenskodlad fisk i offentliga kök - Från pandemi till upphandling

Denna förstudie har genomförts under 2020 och rapporten tagits fram i ett samarbete mellan Landsbygdsnätverket och Matfiskodlarna AB som också är en av Landsbygdsnätverkets medlemmar.
Sammanfattningsvis har det under förstudien genomfördes tre riktade enkätundersökningar till matfiskodlare, grossister samt ansvariga för måltidsplanering i offentlig verksamhet. Därutöver genomfördes en kort intervju med en inköpschef vid ett grossistföretag.  
De resultat som framkom i förstudien bekräftar att det finns ett intresse både från fiskodlarnas håll att sälja fisk till offentliga kök och ett intresse från ansvariga för måltidsplanering inom kommunerna att köpa in svenskodlad fisk. Den visar även att ansvariga för måltidsplanering ser mervärden i svenskodlad fisk. Produkterna från svensk fiskodling och de prisnivåer de håller tycks dock bara i liten utsträckning matcha de behov och begränsningar som finns från upphandlarnas håll. Ett positivt fynd är däremot att det i viss mån redan finns logistiska kanaler för försäljning av svenskodlad fisk via grossist upprättade.

Attityd och relationer

Inom fiskodlingsbranschen har fiskodlarna varit olika framgångsrika i att skapa positiva attityder och långsiktigt goda relationer med både närboende och intilliggande samhällen. Anledningarna kan vara att sådana aktiviteter inte har prioriterats eller att bolagen inte har insett betydelsen av att synliggöra verksamheterna. Tidigare har inte heller behovet varit lika uppmärksammat. Under de senaste åren har det blivit allt tydligare att behovet av att aktivt kommunicera kan vara en stark bidragande orsak till att vissa odlare i större utsträckning än andra haft goda samrådsprocesser.  
Matfiskodlarna har genomfört den här aktiviteten under 2019 med medel från Landsbygdsnätverket.


Livscykelanalys av svensk odling av fisk i öppna och recirkulerande system

Under 2018 har Sweco på uppdrag av Matfiskodlarna AB låtit genomföra en livscykelanalys (LCA) av svensk odling av fisk i öppna och recirkulerande system.  Analysen avsåg att även omfatta semislutna system men eftersom tekniken är så pass ny saknas information om systemen vilket innebar att en LCA-analys inte var möjlig att genomföra.
Sammanfattningsvis är klimatavtrycket (CO2-ekvivalenter) från en RAS-odling grovt räknat ungefär dubbelt så stort som från odling i nätkassar. Foder, energiförbrukning och transporter har en stor påverkan på båda systemen. I den livscykelanalys av svensk odling av fisk i öppna och recirkulerande system som genomförts dras slutsatsen att foder utgör den enskilt största miljöpåverkan för båda systemen, en slutsats som stöds av resultat från flertalet vetenskapliga studier i ämnet. Analysen drar även slutsatsen att en RAS-anläggning har större påverkan än kassodling avseende klimatpåverkan, försurning och energianvändning. Inom RAS-odlingen så är det den höga energianvändningen vid recirkulering och pumpning som genererar högre påverkan än kassodling. Kassodlingen har däremot en större påverkan än RAS-odling när det kommer till utsläpp av näringsämnen.

Miljöeffekter fiskodling i öppna system samt alternativa odlingstekniker

Aquanord AB har på uppdrag av Matfiskodlarna Sverige AB under 2018 sammanställt och analyserat vattenrelaterade miljöeffekter från matfiskodling i öppna system (kassar) samt genomfört en genomgång av den kunskap som i dagsläget finns om alternativa odlingstekniker till matfiskodling av laxfisk i öppna kassar i Sverige. Rapporterna har tagits fram med branschorganisationen Matfiskodlarna som beställare.