Vattenbruksrapporter

Undersökning av näringsämnen i sediment under fiskodlingslokaler i Höga kusten.

Sveriges lantbruksuniversitet och Sweco Sverige AB har av Jordbruksverket fått i uppdrag att undersöka näringsämnen i sediment under fiskodlingslokaler i Höga kusten under 2020. Uppdraget omfattade att undersöka hur stor del av läckagebenägen fosfor, total fosfor och total kväve som finns i sedimentet vid två kustområden där fiskodling bedrivits och ett referensområde. Inkubering av sedimentproppar genomfördes också för att bestämma internbelastningen av fosfor och syrgasförbrukning.

Sammanfattningsvis fanns det ett överskott av mellan 0,5 och 0,6 ton fosfor i det aktiva sedimentlagret som potentiellt kan frigöras från sedimentet. Detta kan ställas i relation till data från SMHI:s vattenwebb där summan av alla källor av fosfor tillskott i Nätrafjärden (odlingslokal Köpmanön) är drygt 28 ton/år och i Mjältöfjärden drygt 9,5 ton/år (Odlingslokal Öberget).

Uppskattad återhämtningstid för Köpmanön varierade från 5,1 år (inkuberingsdata) till 13,2 år (sedimentmodell) och för Öberget varierade resultatet från 3,4 till 7,9 år. Verksamheten vid Köpmanön har bedrivits i 33 år, men från 2016 har lokalen endast använts som vinterförvaring. Anläggningen vid Öberget har varit i drift i 12 år. Båda anläggningarna avvecklades under 2020.

Så vitt författarna vet är det här första studien som har undersökt andelen läckage benägen fosfor och potential för återhämtning av sediment under fiskodlingsanläggningar. Läckage av fosfor från sedimenten tog kortare tid än väntat, vilket tyder på att återhämtning kan ske snabbare än modeller förutsäger, så länge som andra näringsämnen reagerar på samma sätt som fosfor.

Utredningar i samband med ansökan om nya och fortsatta miljötillstånd

Flera av medlemsföretagen har anlitat konsulter för att genomföra utredningar som ska utgöra ett underlag för bedömning av fiskodlingsverksamhetens påverkan på berörda vattenförekomster, avseende utsläpp av näringsämnen och partikulärt material från verksamheterna.

Utredningarna beskriver hur lösta näringsämnen och partikulärt material som släpps ut från fiskodlingar (via foderrester, fekalier och urin) påverkar ekologisk status för kvalitetsfaktorerna näringsämnen och morfologiskt tillstånd. En påverkansanalys görs genom upprättande av en hydrodynamisk spridningsmodell över aktuell vattenförekomst, som kopplas samman med sammanställda uppmätta data från sjön.

Sammanfattningsvis visar dessa utredningar att berörda verksamheter inte bedöms innebära att undersökta kvalitetsfaktorer i berörda vattenförekomster försämras på ett sätt som medför att verksamheten inte skulle vara tillåten enligt 5 kap. 4 § miljöbalken.

Svenskodlad fisk i offentliga kök - Från pandemi till upphandling

Denna förstudie har genomförts under 2020 och rapporten tagits fram i ett samarbete mellan Landsbygdsnätverket och Matfiskodlarna AB som också är en av Landsbygdsnätverkets medlemmar.

Sammanfattningsvis har det under förstudien genomfördes tre riktade enkätundersökningar till matfiskodlare, grossister samt ansvariga för måltidsplanering i offentlig verksamhet. Därutöver genomfördes en kort intervju med en inköpschef vid ett grossistföretag.  

De resultat som framkom i förstudien bekräftar att det finns ett intresse både från fiskodlarnas håll att sälja fisk till offentliga kök och ett intresse från ansvariga för måltidsplanering inom kommunerna att köpa in svenskodlad fisk. Den visar även att ansvariga för måltidsplanering ser mervärden i svenskodlad fisk. Produkterna från svensk fiskodling och de prisnivåer de håller tycks dock bara i liten utsträckning matcha de behov och begränsningar som finns från upphandlarnas håll. Ett positivt fynd är däremot att det i viss mån redan finns logistiska kanaler för försäljning av svenskodlad fisk via grossist upprättade.

Utifrån upphandlingsreglerna finns inga hinder för att upphandla svenskodlad fisk, men det kan kräva mer kunskap hos den som upphandlar och en större insats vid utformning av upphandlingens kravställningar. Det är fortfarande oklart hur stor kunskap om svensk fiskodling som finns bland de som ansvarar för upphandling.

Utifrån resultaten är slutsatsen att framtida aktiviteter bör fokuseras på att erbjuda saklig, anpassad information om svensk fiskodling till kommunernas ansvariga för måltidsplanering samt att skapa forum för möten och informationsutbyte mellan fiskodlare, grossister och ansvariga för måltidsplanering.  

Attityd och relationer

Inom fiskodlingsbranschen har fiskodlarna varit olika framgångsrika i att skapa positiva attityder och långsiktigt goda relationer med både närboende och intilliggande samhällen. Anledningarna kan vara att sådana aktiviteter inte har prioriterats eller att bolagen inte har insett betydelsen av att synliggöra verksamheterna. Tidigare har inte heller behovet varit lika uppmärksammat. Under de senaste åren har det blivit allt tydligare att behovet av att aktivt kommunicera kan vara en stark bidragande orsak till att vissa odlare i större utsträckning än andra haft goda samrådsprocesser.  

Matfiskodlarna har genomfört den här aktiviteten under 2019 med medel från Landsbygdsnätverket.

Livscykelanalys av svensk odling av fisk i öppna och recirkulerande system

Under 2018 har Sweco på uppdrag av Matfiskodlarna AB låtit genomföra en livscykelanalys (LCA) av svensk odling av fisk i öppna och recirkulerande system.  Analysen avsåg att även omfatta semislutna system men eftersom tekniken är så pass ny saknas information om systemen vilket innebar att en LCA-analys inte var möjlig att genomföra.

Sammanfattningsvis är klimatavtrycket (CO2-ekvivalenter) från en RAS-odling grovt räknat ungefär dubbelt så stort som från odling i nätkassar. Foder, energiförbrukning och transporter har en stor påverkan på båda systemen (Liu et al., 2016). I den livscykelanalys av svensk odling av fisk i öppna och recirkulerande system som genomförts dras slutsatsen att foder utgör den enskilt största miljöpåverkan för båda systemen, en slutsats som stöds av resultat från flertalet vetenskapliga studier i ämnet (d’Orbcastel, et al., 2009, Pelletier et al., 2009). Analysen drar även slutsatsen att en RAS-anläggning har större påverkan än kassodling avseende klimatpåverkan, försurning och energianvändning. Inom RAS-odlingen så är det den höga energianvändningen vid recirkulering och pumpning som genererar högre påverkan än kassodling. Kassodlingen har däremot en större påverkan än RAS-odling när det kommer till utsläpp av näringsämnen.

Miljöeffekter fiskodling i öppna system samt alternativa odlingstekniker

Aquanord AB har på uppdrag av Matfiskodlarna Sverige AB under 2018 sammanställt och analyserat vattenrelaterade miljöeffekter från matfiskodling i öppna system (kassar) samt genomfört en genomgång av den kunskap som i dagsläget finns om alternativa odlingstekniker till matfiskodling av laxfisk i öppna kassar i Sverige. Rapporterna har tagits fram med branschorganisationen Matfiskodlarna som beställare.