Fiskfoder och dess utveckling över tid
Precis som andra djur behöver fisk äta och får därför foder.
Fodret är den allra viktigaste faktorn för en fiskuppfödning. Fodret är en förutsättning för att fisken ska tillväxa och må så bra som möjligt Det är viktigt att välja rätt foder beroende på odlingens produktionsstruktur och omfattning.
Fodrets närings- och energiinnehåll i kombination med fiskuppfödarens skicklighet är avgörande för hur effektivt fodergivan kan nyttjas av fisken och omvandlas till fiskbiomassa.
Det foder som används är ett torrt, extruderat pelletsfoder. För att fylla fiskens näringsbehov utfodras den med foder som är specialanpassade för respektive art samt tillväxtstadium.
Vad innehåller fiskfoder?
Fiskfoder innehåller proteiner, kolhydrater, fett samt mikronäringsämnen såsom mineraler. Fettet kommer från exempelvis fisk-, raps-, soja- eller linolja. Kolhydraterna kommer i regel från vete och proteinerna från exempelvis fiskmjöl, fiskrens, mjöl från solros, lupin, och raps, sojabönor, ärtor eller favabönor.
Figuren nedan illustrerar ett exempel, med data från Biomar årsrapport för 2023[1] och den globala användning av råmaterial under 2023. De specifika källorna till dessa olika ingredienser kan fluktuera övertid. Tillsammans med variationer i tillgänglighet, kvalitet och branschtillväxt.
Foder och dess utveckling
Fiskfoder och utfodringsteknik har genomgått en omfattande utveckling sedan 1980- talet fram till idag vilket har inneburit en positiv inverkan på såväl fiskens hälsa som på miljön. Några exempel på förbättringar redogörs för i det följande.
Tekniker vid produktion av foder
Nya produktionstekniker vid fodertillverkning, upphettning av råvaror och extrudering (fett tillsätts pellets i efterhand) av foder har möjliggjort ett högre fettinnehåll och ett lägre innehåll av kolhydrater. Detta gynnar fiskens näringsupptag och fodret får bland annat en lägre andel lättlöslig och större andel hårt bunden fosfor.
Fodrets sammansättning
Fodrets sammansättning har förbättrats och passar idag fiskens näringsbehov bättre än tidigare. Förhållandet mellan protein, fett och kolhydrater är idag mer optimalt. Kunskap har också tillkommit rörande vikten av att använda råvaror av god kvalitet med hög biologisk tillgänglighet för att fisken ska kunna ta upp så mycket som möjligt ur fodret och omvandla till biomassa. Dagens fiskfoder har även utvecklats för att exempelvis passa olika sorters laxfiskar och fodersammansättningen ser även olika ut beroende på vilket livsstadium fisken är i.
Utveckling av ingredienser i fiskfoder och återtag av restströmmar
Fiskfoder är i ständig utveckling och stora forskningsinsatser pågår globalt för att minska beroendet av fiskmjöl och fiskolja i fiskfoder samt utveckla, testa och ta alternativa foderråvaror i bruk.
Figuren nedan visar ett exempel på hur utvecklingen av råmaterial till foder har utvecklats övertid och prognosen för 2025.
Under de senaste årtiondena har andelen animaliskt innehåll i fodret minskat och andelen vegetabiliska råvaror ökat. Mängden fiskmjöl och fiskolja i fodret har minskat och ersatts av mer resurssnåla alternativ.
Det är även vanligt att en viss andel av råvarorna som härstammar från marina resurser som exempelvis fiskmjöl och fiskolja kommer från restprodukter från andra processer. Återtag av restprodukter och andelen av dessa i foder har ökat över tid och kommer sannolikt att öka ännu mer framgent då vi går mot mer cirkulära flöden.
Näringsämnen i fiskfoder
Mängden lättlöslig och därigenom potentiellt biotillgänglig fosfor i foder har minskat och även andelen lättillgänglig fosfor i fekalierna har minskat i motsvarande omfattning, likaså i foderspillets lättillgängliga del.
Figuren nedan visar ett exempel på minskningen övertid av totalfosfor utsläppen per ton producerad fisk och utifrån ett exempel på fosforinnehåll i foder ( vilket kan variera för olika recept).
Foderkonvertering
Foderkonverteringen det vill säga, mängden foder som förbrukas per enhet producerad fisk, har förbättrats enormt under de senaste 30 åren. Från värden i spannet 1,7–2,5 till dagens 0,7–1,2.
Förmågan att omvandla foder till muskel, som är den köttråvara som vi sedan äter förkortas FR (Foderkonvertering (Eng: FCR:Feed Conversation Ratio). Foderkonverteringen är inget fixt värde för alla fiskar, utan är beroende av fodrets sammansättning, fiskarten och fiskens ålder. Foderkonverteringen är även avhängigt av ett antal andra faktorer, till exempel vattenkvalitet och vattentemperatur.
Fiskuppfödarna arbetar för att minimera foderkonverteringen utan att riskera fiskens näringsbehov och målen med produktionen. Med en låg foderkonvertering kan fiskuppfödarna producera fisk med ett minimum av miljöpåverkan och få bättre resultat genom att använda mindre foder.
Fish In – Fish Out
I debatten hör man ofta att det går åt många kilo, 3-5 kg brukar nämnas, vild fisk för att föda upp ett 1 kg odlad fisk. Det är många olika siffor i omlopp och det är i sig inte konstigt eftersom det är många olika faktorer som påverkar FIFO (Fish In – Fish Out).
FIFO är det begrepp som används för att beskriva hur mycket vildfångad fisk som behövs för att föda upp 1 kg odlad fisk. FIFO-kvoterna är beroende av många olika faktorer:
hur stor andel fiskmjöl och fiskolja det finns i fodret,
hur mycket protein och fett det finns i den foderfisken som används för att tillverka fiskmjölet och fiskoljan samt
hur bra foderomvandlare den fisk man odlar är.
Stora forskningsinsatser pågår globalt för att få fram så hållbara råvaror och ingredienser som möjligt i olika foder, och utan att det riskerar att påverkan fiskens hälsa negativt. Det är viktigt att fodret är hållbart utifrån flera olika aspekter.
Utvecklingen har medfört att FIFO-kvoten ligger på cirka 0,82:1 (Källa: IFFO, 2015). Fiskfoderföretagen redovisar idag FIFO-värden på mellan 0,8 och cirka 1,4 i ”standard-foder” för laxfiskar i odling. FIFO under 1 visar på att mängden fisk som produceras är större än den fiskmängd som förbrukas vid tillverkningen av foder, vilket är positiv med tanke på resursnyttjande och ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv.
Figuren nedan visar ett exempel på FIFO för regnbåge och röding för året 2021.
Jämför man med vild fisk som får jaga efter maten och ständigt är i rörelse har den ett FIFO på ca 8-10 kg. På så sätt är den odlade fisken en mycket effektivare omvandlare än vild fisk.
FIFO ska räknas separat för fiskmjöl och fiskolja då det åtgår olika mängd foderfisk för respektive produkt. FIFO redovisas ofta i media, men ger en allt för enkel bild av en komplex fråga. Till exempel är fiskmjöl och fiskolja som görs på slaktbiprodukter och avskär inräknat i FIFO. Av den fiskråvara som används i fodret utgörs idag ca 10–25 % av slaktbiprodukter och avskär.
För att ta med det i beräkningen kan man istället räkna med foderfisk-beroendet (forage fish dependency ratio, FFDR). FFDR beräknas på samma sätt som FIFO men inkluderar endast fiskmjöl och fiskolja producerat på foderfisk. Exempelvis redovisar Biomar i sin årsrapport för 2023[1] rekordlåg FFDR på 0,67 uppnådd genom totalt sett lägre inkludering av marina ingredienser, högre andel fiskrens och flera nya partnerskap lanserade inom cirkulära marina biprodukter
Läs mer om foder på Biomars hemsida
Läs mer om foder på Skrettings hemsida
[1] https://biomar.a.bigcontent.io/v1/static/EN-GSR-2023-DIGITAL-FINAL
[1] https://biomar.a.bigcontent.io/v1/static/EN-GSR-2023-DIGITAL-FINAL