Vilka fiskarter föder vi upp?

Röding och regnbåge

Röding och regnbåge är de vanligaste arterna i Sverige att föda upp till livsmedelskonsumtion. Dessa arter kan även födas upp för att användas i förstärkningsutsättningar i naturvatten och för sportfiske.

I följande stycket beskriver vi röding och regnbåge.

Fjällröding (Salvinius alpinus)

Rödingen är en glacialrelikt, d.v.s. en kvarleva från tiden då inlandsisen sakta retirerade från landet och som är väl anpassad till låga temperaturer och långa perioder av vintermörker och svält. Rödingen föredrar klart och kall vatten med hög syrehalt. Rödingen leker under hösten, september–oktober.

Fjällröding (Salvelinus alpinus) är vår mest nordligt spridda laxfisk och förekommer från Värmland och norrut längs fjällkedjan. Den uppvisar extrema anpassningar till ett liv i kalla vattentemperaturer och har god tillväxtkapacitet även vid mycket låga temperaturer.

I Sverige förekommer även storröding (Salvelinus ubmla) i bland annat Vättern, Sommen och sedan år 1900 inplanterad i Unden. Bäckröding (Salvelinus fontinalis) är en främmande art som förekommer i Sverige.

Den odlade rödingen i Sverige tillhör linjen Arctic Superior på vilken avel bedrivits sedan tidigt 80-tal för att förbättra och bättre anpassa fisken och dess egenskaper till odlingsförhållanden och marknadens önskemål.  

Rödingen är eftertraktad på marknaden och avelsarbetet har resulterat i en relativt snabbväxande fisk med en önskvärd köttkvalitet och portionsstorlek för vår svenska marknad. Den svenska avelsprogrammet har haft en avgörande roll för framväxten av den kommersiella matfiskodlingen av röding.  

Regnbåge (Oncorhynchus mykiss)

Regnbågslax (Oncorhyncus mykiss) eller regnbåge som den ofta kallas är en laxfisk som ursprungligen kommer från Nordamerika. Regnbågen är en robust laxfisk som kan leva i många olika livsmiljöer och förflytta sig i mellan sötvatten och saltvatten. Under lång tid har arten inplanterats i många europeiska länder. Arten har odlats i över hundra år och är en av de viktigaste arterna som odlas i sötvatten i norra Europa och Nordamerika. 

Arten finns i två ursprungliga former Steelhead trout och Rainbow trout (regnbåge) där den sist nämnda lever mer stationär i sötvatten och den förstnämnda vandrar mellan floder och hav (anadrom). Det är Rainbow trout som förts in till Sverige för odling och utsättning. Det första utsättningsförsöket i Sverige uppges ha skett ca 1892 med regnbåge från Tyskland.

Regnbågen är en vårlekande art och även fast den har en lång tradition av utsättning i svenska vatten för sportfiske har endast få fall av reproduktion i det vilda dokumenterats och den har inte lyckats att etablera vilda livskraftiga bestånd i Svenska sjöar och vattendrag. Enligt Havs- och vattenmyndigheten finns det dock vid Skånes sydkust regnbåge i havet vilken sannolikt härstammar från bestånd som planterats ut. Lekande regnbåge har även konstaterats i gotländska vattendrag.  

Att odla regnbåge har en lång tradition och fisken odlas både som matfisk och för utsättning. Den är en relativt lättodlad art som kan leva i vattentemperaturer från nästan nollgradigt till 25 grader. Regnbågen trivs dock inte i allt för kalla vatten och låga vattentemperaturer begränsar tillväxten.

Regnbågen är en tålig fisk som har en hög toleransnivå i en rad olika miljöer men även hanteringsformer. Avelsverksamhet har pågått under lång tid för att utveckla och förbättra olika viktiga odlingsegenskaper såsom tillväxt, foderkonvertering och sjukdomsresistens.

Mer information om dessa arter och svenskt avelsarbete finns bland annat att ta del av på:

Vattenbrukscentrum norr hemsida

Havs- och vattenmyndigheten hemsida

Andra fiskarter som föds upp i Sverige

Även andra fiskarter, än röding och regnbåge, föds upp i Sverige och med olika syften. Några exempel är:

• Lax, som produceras framförallt för kompensationsutsättning nedströms kraftverk.

• Öring produceras för kompensationsutsättning, förstärkningsutsättningar i naturvatten och sportfiske .

• Ål föds upp för förstärkningsutsättning i naturvatten och till viss mån för konsumtion.

• Tropiska arter såsom tilapia och clarias produceras i dag i liten skala i slutna anläggningar för konsumtion.

• Störfiskar förekommer i slutna anläggningar, produktionen avser konsumtion av fisk eller rom.