Klimatpåverkan
Alla levande djur påverkar sin miljö på olika sätt – så även fisk. Vid uppfödning av djur är det fodertillverkningen som står för en större andel av miljö,- och klimatpåverkan under djurets livscykel. I det följande beskrivs översiktligt klimatpåverkan vid uppfödning av fisk.
Klimatpåverkan definieras ofta som Global Warming Potential (GWP) och innefattar utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Utsläppen resulterar i att medeltemperaturen på jorden stiger, vilket på sikt kan få väldigt allvarliga konsekvenser för ekosystem och människor.
Utsläpp av växthusgaser har en global spridning och påverkan, då det är den totala ackumulationen av växthusgaser i atmosfären som bidrar till uppvärmningen av jordens medeltemperatur. Det finns ett antal olika gaser som går under definitionen växthusgaser, där den mest kända är koldioxid (CO2).
Uppfödning av fisk & klimatpåverkan
Tillverkning av foder
Fodertillverkningen är av störst betydelse för resultaten inom klimatpåverkan. Vissa råvaror i fiskfodret kan bidra på olika sätt till ökad klimatpåverkan, varför klimatpåverkan kan variera mycket.
Men rent generellt utgör fodret upp till 70% av fiskens fotavtryck (CO2 avtrycket). Om man ser till fodertillverkningen som sådan kommer det största fotavtrycket från de olika råvarorna. Ett exempel illustreras i figuren nedan:
Transporter
Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser som har betydelse för matkonsumtionens klimatpåverkan. Generellt sett har livsmedel som transporterats mer långväga större klimatpåverkan per kilo än varor från EU och Sverige, vilket beror på växthusgasutsläppen förknippade med transporterna.
Hur stora utsläppen blir beror på hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel varan har fraktats. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än långa transporter med lastbil. Att både svensk och nordisk elektricitet påverkar klimatet mindre än den europeiska elmixen är en fördel vid tågtransporter av inhemska och nordiska produkter[1].
Om varorna behöver kylas under transporten ökar klimatpåverkan ytterligare. Fisk är ett av de livsmedel som har den mest globaliserade marknaden med interkontinentala transporter som sker både med fraktfartyg, flyg och lastbil.
Olika odlingssystem
Om man gör en generell jämförelse mellan fiskuppfödning i genomflödessystem med recirkulerande system medför de recirkulerande systemen en större klimatpåverkan. Det är bland annat den höga energianvändningen för pumpande av vatten och rening av vattnet som medför högre klimatpåverkan jämfört med genomflödessystem som nyttjat naturens krafter till att förflytta vatten.
Fiskuppfödning i jämförelse med uppfödning av andra djur
Om man gör en generell jämförelsen av klimatpåverkan mellan fisk och övriga köttslag står sig resultaten för fisk bra jämfört med nöt,- får- och griskött, medan kyckling oftast ger lägre klimatpåverkan av alla köttslag i jämförelser som görs.
Men det finns studier som visar på att fisk kan ha en lägre klimatpåverkan även än kyckling.
Vad vi äter spelar därför en roll för klimatet, att äta byta ut några fler måltider mot fisk kan därför ha en betydelse för klimatet[2].
Några exempel illustreras i figurerna nedan:
Företagens kontroll av klimatpåverkan
Företag som omfattas av miljölagstiftningen genomför kontroller av sin verksamhet, exempelvis klimatpåverkan. Företagen redogör för i kontrollprogrammen, som är att i enlighet med Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, hur stadgandena i miljöbalken ska uppfylls samt hur villkoren och andra åtaganden i miljötillståndet ska uppfyllas och dokumenteras på ett möjligast tillförlitligt sätt.
Egenkontrollen ska ses som ett förebyggande arbete där planering och kontroll sker på ett sätt som bidrar till att minska påverkan på hälsa och miljön genom att planera, genomföra, följa upp och förbättra egenkontrollen kontinuerligt.
Hur kontrollen sker kan skilja mellan olika fiskuppfödare men vanligen förs journal över exempelvis transporter och energiförbrukningen samt åtgärder som kan vidtas om behov av detta finns.
[1] https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/miljosmarta-matval2/fisk-och-skaldjur
[2] https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-konsumtionen/hur-kan-jag-minska-min-klimatpaverkan