Påverkan på vattenmiljön
Alla levande djur påverkar sin miljö på olika sätt – så även fisk. Vid uppfödning av djur är det fodertillverkningen som står för en större andel av miljö,- och klimatpåverkan under djurets livscykel. I det följande beskrivs översiktligt påverkan på vattenmiljön från uppfödning av fisk.
Klipp "Myten om smuts" (Josef Nygren)
Näringsämnen är en naturlig förutsättning för allt liv
Näringsämnen är en naturlig förutsättning för allt liv och är alltså inget miljöproblem i sig.
Med näringsämnen menas grundämnen som organismer med fotosyntes (exempelvis växtplankton) behöver för att utvecklas normalt. De viktigaste näringsämnena i våra hav, sjöar och vattendrag är kväve (N) och fosfor (P).
Organismerna tar oftast upp näringsämnena då de är i kemisk förening med syre (O) och väte (H): fosfor i form av fosfat (PO4), och kväve som nitrat (NO3), nitrit (NO2) eller ammonium (NH4).
Påverkan på vattenmiljön uppstår först när näringsämnen förekommer i halter som innebär att ekosystemet förändras i en ogynnsam inriktning. Det kan ske både om det förekommer för mycket eller för lite näringsämnen i ekosystemet.
Övergödning, eutrofiering
Kan uppstå om kväve och fosfor förekommer i för höga halter, vilket förändrar ekosystemets balans och funktion. Ett ekosystem kan vara eutroft utan att systemet är i obalans eller övergött, dvs. ekosystemet är naturligt rikt på näringsämnen som omsätts i en diversifierad näringsväv.
Näringsutarmning, oligotrofiering
Kan uppstå om kväve och fosfor förekommer i för låga halter dvs det är ett underskott av näringsämnen, vilket förändrar ekosystemets balans och funktion. Men ett system kan även vara oligotroft utan att systemet är i obalans
Näringsutsläpp från fiskuppfödning
Fiskuppfödning medför utsläpp av näringsämnen till miljön, oavsett om uppfödning av fisk sker i odlingssystem lokaliserade i naturliga vatten eller på land.
De näringsämnen som frigörs är kväveföreningar som huvudsakligen släpps ut i löst form via gälar och urin, samt fosforföreningar som huvudsakligen återfinns i partikelform (avföring och foderspill).
Vilken miljönytta och miljöpåverkan en fiskuppfödning kan ha, genom utsläpp av näringsämnen, kan beror av flera faktorer och samverkan sinsemellan olika faktorer.
Exempel på olika faktorer som kan han en inverkan är vilken fiskart som föds upp samt om det är hela eller delar av produktionscykeln som verksamheten omfattar (avelsfisk, rom, yngel, sättfisk, matfisk osv.). Men det kan även beror av faktorer som foderval, utfodringssystem och uppfödningssystem. Även omgivningsförutsättningarna för den valda lokaliseringen av verksamheten och dess omfattning kan ha betydelse, exempelvis om utsläppen av näringsämnen sker till ett onaturligt näringsfattigt eller onaturligt näringsrikt vattensystem.
Eftersom fiskuppfödning i Sverige idag framför allt är lokaliserad i eller vid kraftverksdammar med onaturlig näringsutarmning, blir fiskens bidrag i form av foderspill och avföring snarare ett välkommet tillskott i den näringsfattiga miljön.
Utsläpp av näringsämnen och dess förändring övertid
Tillförseln av näringsämnen till vattenmiljön vid uppfödning av fisk är mycket lägre idag än vad den var för 30 år sedan.
Både den utveckling som skett av foder som utfodringssystem har bidragit till minskade utsläpp. Fisken har via avel dessutom blivit bättre på att tillgodogöra sig fodrets innehåll.
Figuren nedan illustrerar ett exempel på minskade utsläpp av fosfor övertid per ton producerad fisk.
Företagens kontroll av näringsutsläpp
Företag som omfattas av miljölagstiftningen genomför kontroller av sin verksamhet, exempelvis av näringsämnen. Företagen redogör för i kontrollprogrammet, som är att i enlighet med Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, hur stadgandena i miljöbalken ska uppfylls samt hur villkoren och andra åtaganden i miljötillståndet ska uppfyllas och dokumenteras på ett möjligast tillförlitligt sätt.
Företagens egenkontrollen och kontrollprogram ska ses som ett förebyggande arbete där planering och kontroll sker på ett sätt som bidrar till att minska påverkan på hälsa och miljön genom att planera, genomföra, följa upp och förbättra egenkontrollen kontinuerligt.
Hur kontrollen sker i praktiken kan skilja mellan olika fiskuppfödare. Men kontroll kan ske av exempelvis vattenkvalitén på in – och utgående vatten från en landbaserad odlingssystem och gemensamt för olika odlingssystem är att det sker kontroller i den recipient som kan påverkas av verksamhetensutsläpp exempelvis vattenkemi,- sediment, -bottenfauna,- och vegetationsundersökningar. Företag som har ett miljötillstånd ska även årligen lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheten.
Framtidsspaning
Flera olika forsknings,- och innovationsprojekt pågår som att företagen genomför egna utredningar och i samverkan med andra. Flera av de projekt som pågår syftar till att inhämta mer kunskap om miljönyttor och miljöpåverkan och hur fiskuppfödning kan fortsätta att utvecklas på ett sätt som innebär en acceptabel påverkan på miljön samtidigt som att fiskuppfödningen bedrivs på ett sådant sätt att fiskens hälsa och välfärd inte äventyras samt att slutprodukten håller hög livsmedelskvalitet (näringssammansättning, köttkvalitet, smak, livsmedelssäkerhet mm).
Läs mer under både pågående och avslutade projekt
Läs mer under rapporter & kunskapssammanställningar - Vattenmiljö & rymningar