Påverkan på vilda fiskbestånd
Alla levande djur påverkar sin miljö på olika sätt – så även fisk. Vid uppfödning av djur är det fodertillverkningen som står för en större andel av miljö,- och klimatpåverkan under djurets livscykel. I det följande beskrivs översiktligt påverkan på vilda fiskbestånd från uppfödning av fisk.
Ibland kan fisk som föds upp rymma vilket kan ha en påverkan på vilda fiskbestånd. Även om det idag sker mer sällan.
Ibland kan fisk som föds upp bli sjuk, vilket ni kan läsa mer om under "Hur mår fisken" och i våra "Nationella branschriktlinjer".
Ibland kan det vara svårt att veta, om man hittar en regnbåge eller röding i exempelvis en sjö, om den har rymt från en fiskodling eller om den har satts ut för bevarande syfte eller för ett förbättrat fiske. Utsättning av odlad fisk i svenska hav, sjöar och vattendrag har varit mycket omfattande i Sverige under lång tid. Det första utsättningsförsöket med regnbåge i Sverige uppges ha genomförts cirka 1892 med regnbåge införd från Tyskland. Regnbåge bedöms inte hybridisera med andra laxfiskar. Även andra fiskarter som lax, ål, öring, röding med flera arter har under lång tid satts ut i våra svenska vatten för bevarandesyfte eller för ett förbättrat fiske.
Rymning av odlad fisk
Rymningar av fisk är en risk för främst en aktiv kassodling, även om rymning kan ske från landbaserade system också, och kan utgöra en risk för omgivande ekosystem.
Rymning kan riskera att ske i samband med flytt av fisk, sortering eller slakt. Även skador på utrustning eller icke önskade intrång och avsiktlig skadegörelse kan resultera i rymningar. Det kan även förekomma att predatorer som exempelvis fåglar fångar fisk och tappar fisk.
Omfattningen av en rymning påverkar dess konsekvenser för omgivningen. Större rymningar där stora mängder fisk rymmer riskerar få konsekvenser för det lokala ekosystemet. Möjliga effekter på vattenmiljön är kopplade till introduktion av främmande arter och risk för etablering och därmed konkurrens med inhemska fiskarter om föda och utrymme. Även genetisk kontaminering av inhemska bestånd utgör en risk, beroende på vilka arter som odlas och vilka som förekommer naturligt i systemen.
Risken för rymningar och att fisk som rymmer har en sjukdom får ses som möjliga men fortsatt små i sammanhanget. Vid fiskodlingsverksamhet föreligger dock alltid en viss risk för överföring av eventuell smitta mellan fiskar inom odlingen och även mellan odlad och vild fisk och vice versa. Bland fisk som föds upp i Sverige finns få av de fisksjukdomar man kan hitta i övriga Europa. Svensk fisk har ovanligt god hälsa och de sjukdomar som finns håller en låg frekvens.
Erfarenheter av rymningar
Regnbåge
Ytterst få fall av självreproducerande bestånd av regnbåge har dokumenterats i de nordiska länderna. Detta utgör en viktig faktor för dess popularitet som utsättningsfisk i svenska vatten samt minskar eventuella konsekvenser vid rymning från fiskodlingar.
Det är inte helt fastställt varför regnbågen inte bildar livskraftiga populationer i Sverige men några förklaringsmodeller som lagts fram är att regnbågen, till skillnad från de flesta andra laxfiskar i svenska vatten, leker på våren och regnbågens rom kläcks då avsevärt senare än öringens, varvid öringen sannolikt har en konkurrensfördel när det gäller val av habitat och födotillgång. Även svårigheter att hitta lämpliga lekplatser, parasitangrepp och oavsiktliga avelseffekter anges som möjliga förklaringar.
Eftersom regnbågen inte etablerar sig i svenska vatten är problematiken med genetisk kontaminering att anse som obefintlig. Däremot har det föreslagits att regnbågen skulle kunna störa öring i födosök samt sök efter ståndplatser. Information rörande hur vanligt förekommande sådana störningar är i naturen saknas men beaktat bl.a. studien av regnbåge i Övre Fryken och i Ströms Vattudal kan förrymd regnbåge anses naiv när den introduceras till nya livsmiljöer. Den är oerfaren och har även suboptimala fysiska förutsättningar på grund av många generationers avelsarbete.
I syfte att inhämta mer kunskap om vilka konsekvenser fiskrymningar kan få kommer forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet nu följa regnbågar via spårsändare i Storsjön i Jämtland. Mer information om projektet finns här.
Röding
Rymning av röding riskerar att få negativa genetiska konsekvenser för lokala rödingstammar i de fall sådana förekommer. Odlad röding kan gå i lek med varandra eller med vild röding under gynnsamma förhållanden. Odlad röding kan även potentiellt konkurrera med vild om habitat och föda. Det finns idag inga publicerade studier som undersöker odlad rödings överlevnadsframgång och spridningsmönster i det vilda.
Olika studier
Övre Fryken
En vetenskaplig studie för att utvärdera rymlingars beteende har genomförts med regnbåge i Övre Fryken i Värmland och studien visar att ett stort hinder för beståndsetablering utgörs av reproduktionssvårigheter. Studien illustrerade även att spridningen av rymlingarna var snabb och att den geografiska utbredningen var stor i Övre Fryken och dess biflöden. Fiskarna i studien hade låg överlevnad under vintern vilket indikerar att chansen att förrymd regnbåge hittar lämpliga lekhabitat för att kunna reproducera sig i biflöden eller i Övre Fryken är mycket liten.
Ströms Vattudal
Sammanlagt 36 fiskar av arten regnbåge, med en medellängd av 48 cm, radiomärktes och frisläpptes vid Postvikens fiskodling i sjön Ströms Vattudal den 5 augusti 2020. Fiskarnas spridningsmönster kartlades därefter genom automatiska och manuella pejlingar fram till den 7 oktober.
Huvudsyftet med studien var att utröna om de ”förrymda” regnbågarna uppvisade ett sökbeteende mot och/eller till strömmande vattendrag där regnbågarna potentiellt skulle kunna inverka på den ursprungligt förekommande öringens lek under hösten.
Baserat på allt insamlat och sammanvägt data konstateras att regnbågarna i huvudsak uppehållit sig inom några kilometer av fiskodlingens närområde under hela studieperioden. Ingen uppvandring av märkt regnbåge till något vattendrag inom studieområdet kunde påvisas. Ett okänt antal av de märkta regnbågarna fångades av fritids/sportfiskare varav vissa rapporterade sin fångst till fiskodlingens personal. Därtill återfanns ytterligare en radiosändare vid en hög med fiskrens på land.
Sportfisken & fisketurism
Större rymningar från fiskodlingar har visat sig ha positiva effekter på fisket genom att resultera i en tillströmning av sportfiskare som får ökad fångst. Ökad tillgång på fisk kan gynna såväl fiskekortsförsäljningen som fisketurismen.
Åtgärder som företagen kan vidta
Det finns flera olika typer av åtgärder som företagen kan vidta för att minska risken för att fisk från verksamheten rymmer. I det följande ges några exempel.
Förebyggande åtgärder:
Välja förankringssystem som är anpassat utifrån den valda lokaliseringens förutsättningar och verksamhetens utformning och omfattning.
Välja nätkassar som är anpassat utifrån den valda lokaliseringens förutsättningar och verksamhetens utformning och omfattning samt förekommande predatorer.
Rutiner och löpande kontroll av förankringssystem och nätkassars skick och funktion samt reparationer av näten.
Märka ut verksamhetsområdet med t.ex. bojar i syfte att minska risken för skador och eventuell påkörning av båttrafik.
Övervakningssystem för att förhindra intrång och skadegörelse.
Rutiner och kontroll vid bogsering av odlingskassar.
Åtgärder om rymning sker:
Rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas om en rymning inträffar exempelvis att fiskenät läggs ut för att fånga in den fisk som rymts.
Framtidsspaning
Flera olika forsknings,- och innovationsprojekt pågår som att företagen genomför egna utredningar och i samverkan med andra. Flera av de projekt som pågår syftar till att inhämta mer kunskap om miljönyttor och miljöpåverkan och hur fiskuppfödning kan fortsätta att utvecklas på ett sätt som innebär en acceptabel påverkan på miljön samtidigt som att fiskuppfödningen bedrivs på ett sådant sätt att fiskens hälsa och välfärd inte äventyras samt att slutprodukten håller hög livsmedelskvalitet (näringssammansättning, köttkvalitet, smak, livsmedelssäkerhet mm).
Läs mer om under rapporter & kunskapssammanställningar - Vattenmiljö & rymningar