Livsmedelsförsörjning
Livsmedelsförsörjningen är en av de viktigaste samhällsfunktionerna som vi har och som alltid ska fungera, i alla lägen, i hela landet.
Vi behöver mat och dricksvatten för att samhället ska fungera. Många behöver bidra i arbetet för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap, från myndigheter och kommuner, till livsmedelsföretag och privatpersoner.
Vi behöver producera mer mat i Sverige, och svenskodlad fisk är det mest hållbara alternativet. Varför äter vi då till 99% norsk lax?
Livsmedelsförsörjning
Livsmedelsförsörjning handlar om att förhindra hunger och att tillhanda hålla livsmedel både i fredstider som vid olika typer av störningar, avbrott och ytterst krig. Det omfattar även att tillhanda hålla näringsrik och säker mat och som produceras på ett hållbart sätt och som ger tillräcklig vinst för aktörerna i livsmedelssystemet så att de kan göra nödvändiga, hållbara, investeringar.
Livsmedelsberedskap
Livsmedelsberedskap handlar om att se till att alla ska ha tillräckligt med vatten att dricka och mat att äta även vid allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i livsmedelsförsörjningen samt vid krig.
Det är inte så enkelt som att bara bygga upp livsmedelslager. Beredskapen behöver stå på flera ben. Livsmedelsberedskapen är också beroende av att andra delar i samhället fungerar. Till exempel transporter, energi, finansiella tjänster, med mera.
Livsmedelsberedskap avses verksamhet som syftar till att upprätthålla den livsmedelsförsörjning som är nödvändig för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste sam hällsfunktionerna eller för att bidra till det militära försvarets förmåga.
Sveriges tillgång på livsmedel och dricksvatten
För att alla ska få tillräckligt med näring även vid kris och krig behöver Sveriges livsmedelsförsörjningsförmåga bli starkare, det vill säga förmågan att se till att maten når fram till matborden. Det handlar bland annat om att ha en robust primärproduktion och svensk livsmedelsindustri.
I Sverige har vi en högre självförsörjningsgrad på fåtal livsmedel som exempelvis ca 70-85% av fläskkött, ägg, kyckling och mjölk medan för andra livsmedel är andelen betydligt lägre. Exempelvis importerar vi idag cirka 75% av den sjömat vi äter och cirka 90% av den odlade fisken vi äter är importerad.
Vi är beroende av att kunna importera mycket utav den mat vi äter, vilket gör att vi är sårbara. En högre försörjningsgrad av mat innebär att vi blir mer robusta för att exempelvis kunna hantera olika typer av kriser och ytterst krig.
Läs mer om Sveriges livsmedelsberedskap här:
Svenska fiskuppfödare kan bidra till att stärka livsmedelsförsörjningen och beredskapen
Fisk är nyttig mat - hälsokost för hjärtat & hjärnan
Fisk innehåller inte bara högvärdigt protein och nyttiga omega-3 fetter. Fisk innehåller även en hel palett av olika mikronutrienter, såsom järn, zink, selen, jod och vitamin D.
Precis som kött innehåller fisk hemjärn, en form som kroppen har lätt att ta upp. Fiskens muskelvävnad innehåller även den så kallade köttfaktorn som stimulerar upptaget av icke-hemjärn. Det är något som saknas i gröna vegosubstitut, där biotillgängligheten av järn och andra mikronutrienter är låg. Om kroppen inte kan ta upp nyttigheterna spelar det ingen roll hur mycket av dem som finns i ett livsmedel.
Fisk har en skyddande effekt när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Omega- 3 fettsyrorna har en antiinflammatorisk effekt i kroppen och minskar blodets koaguleringsförmåga, påverkar fett- och kalciumomsättningen och minskar risken för åderförkalkning.
Fisk kan även ha en positiv effekt genom att påverka aptitreglering och kroppsvikt. Det finns flera studier som visar att fet fisk kan öka mättnaden vid en kalorisnål diet. Och mager fisk ökar nedbrytningen av fett i kroppen.
Forskning pågår om hur de fleromättade fettsyrorna påverkar kognitiva funktioner, såsom hjärnans utveckling hos barn, och om de kan fördröja demenssjukdom hos äldre.
Hur mycket fisk bör vi äta för vår hälsa?
De nordiska näringsrekommendationerna från 2023 är den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om mat och hälsa.
I de nordiska näringsrekommendationerna beskrivs matvanor som är bra för hälsan på både kort och lång sikt. Dessutom finns rekommendationer om hur mycket energi och näringsämnen kroppen behöver. Hälsan är basen, men för första gången tar de även hänsyn till hur det vi äter påverkan miljö och klimat. Nordiska näringsrekommendationerna blir grunden för kommande kostråd i Sverige och de nordiska länderna.
I de nordiska näringsrekommendationerna lyfts att vi ska ät fisk och skaldjur ofta, gärna 2-3 gånger i veckan samt variera mellan feta och magra sorter. Rekommendationen är även att intaget av fisk bör vara mellan 300-450 gram/vecka, där minst 200 gram/vecka är fet fisk.
Näringsrekommendationer Livsmedelsverket
Nordiska näringsrekommendationerna
Fisk & skaldjur Livsmedelsverket
Klipp "God odlad fisk" (Michael Björklund och Martin Bergman)
Robust fiskuppfödning och beredskap
Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap av livsmedel behöver byggas upp i bred samverkan mellan näringslivet, olika organisationer och myndigheter.
Företag som föder upp fisk för livsmedel har ett ansvar som samhällsviktig näring att bidra till att stärka livsmedelsförsörjningen och beredskapen. Företagen ansvarar för att vara robusta, planera sin verksamhet på ett sådant sätt att de kan att stå emot olika allvarliga kriser och ytterst krig.
Företagen behöver ha kunskap om vilka sårbarheter som finns och vilka beroenden de har. Det kan även omfatta att göra investeringar för att kunna stå emot allvarliga kriser och ytterst krig.
Exempelvis på sårbarheter som kan vara bra att ha kunskap om och förbereda sig för är:
Hur länge klarar man sig vid strömavbrott
Hur känslig är man för tex. IT-störningar, störningar i vattentillgången
Vilka insatsvaror som är kritiska, att vara importberoende är sårbart
Men även hur motståndskraftiga man är vid störningar i transporter, informationssystem, finansiella tjänster, veterinära tjänster osv.
Klimatförändringar kan utmana produktionen på olika sätt övertid
Pandemier och smittsamma djursjukdomar påverkar sårbarheten
Företagen behöver även planera för personal bortfall vid tex. totalförsvarsplikt.