Certifiering, märkning och skyddade beteckningar

Det är viktigt att klargöra vad som är bestämmelser eller råd från myndigheter och vad som är kommersiella märkningar eller råd framtagna av exempelvis ideella miljöorganisationer. En viktig skillnad är till exempel att Artdatabankens nationella rödlista är "en sammanställning av arters status (utdöenderisk) inom ett lands gränser". WWF:s Fiskguiden markerar med rött ljus arter och bestånd som de rekommenderar att man inte ska handla från. Men det är inte samma sak som att arten är rödlistad, vilket ofta sammanblandas. Det kan alltså finnas bestånd med godkänd fiskekvot som inte är rödlistad av Artdatabanken och som det är fullt lagligt att fiska och sälja fisk ifrån, men den fisken kan ändå ha rött ljus i WWF:s Fiskguiden.

Nedan ges några övergripande exempel, och är inte heltäckande. 

Certifiering generellt

En certifiering är en typ av intyg eller ett bevis på att ett visst mått av förtroende har getts exempelvis en produkt. Vanligtvis är certifieringen utfärdad av ett certifieringsorgan.

Att något är certifierat innebär att det överensstämmer med en kravspecifikation, norm eller standard. Ett certifikat är alltså ett bevis på att något uppfyller specifika, ställda krav. En certifiering innebär också att den/det som är certifierat måste följas upp och kontrolleras, för att säkerställa att det som certifieringen avser fortfarande gäller. 

Certifieringen ska genomföras i enlighet med ett certifieringssystem med bestämda, uppställda regler. Ett certifieringsorgan kan driva egen prövnings- och kontrollverksamhet eller decentralisera arbetet och låta prövningar och kontroller utföras av andra organ.

Ett certifieringsorgan kan vara ackrediterad. I Sverige är det ackrediteringsorganet Swedac, en myndighet underställd regeringen, som utfärdar "certifiering under ackreditering", vilket är jämställt med det gamla begreppet "statlig auktorisation".

Globala standarder inom ledningssystem

De processer och rutiner som styr en organisations verksamhet benämns ledningssystem. Det finns flera olika globala standarder för certifiering inom ledningssystem. Nedan är några exempel:

• Kvalitet ISO 9001

• Miljö ISO 14001

• Arbetsmiljö ISO 45001

• Informationssäkerhet ISO 27000

• Livsmedelssäkerhet ISO 22000

• Förebyggande av mutor ISO 37001

Läs mer på SIS hemsida

ASC

Aquaculture Stewardship Council (ASC) är en global, oberoende icke vinstdrivande organisation som arbetar för utvecklingen av en mer ansvarsfull odling av fisk och skaldjur.

ASC arbetar för att främja de socialt- och miljömässigt bästa odlingarna och strävar efter att minska vattenbrukets negativa påverkan - både för människa och miljö.

ASC:s standarder fokuserar på hur odlingarna påverkar både miljö och samhälle. ASC standarder grundas på bästa praxis och välgrundad vetenskap. De är mätbara samt mått- och prestationsbaserade och kan tillämpas på odlingssystem världen över, oavsett plats, typ och verksamhetens storlek. De har tagits fram av fler än 2 000 experter på vattenbruk som en gång samlades i en serie rundabordssamtal för olika intressenter, de så kallade Aquaculture Dialogues.
I Sverige har vi i januari 2025 ett företag inom fiskodling som är ASC certifierade, Nordic Trouts fiskodling Foxen.
Läs mer på ASC hemsida

EU-ekologiskt

Logotypen för EU-ekologiskt är en märkning som är gemensam i hela EU och kan bara sättas på produkter som blivit certifierade av en godkänd kontrollorganisation i varje land. Kriterierna som används vid de årliga kontrollerna innefattar både produktionsmetod, lagring och transport.

EU:s ekoregler gäller för jordbruksprodukter men också för vattenbruksprodukter och jäst. De täcker varje steg i produktionen. Reglerna omfattar därför mycket olika produkter, bl.a.

• Frön och förökningsmaterial, t.ex. sticklingar och jordstammar, för odling av växter och grödor

• Levande växter och djur eller produkter som inte behöver bearbetas

• Foder

• Produkter med flera ingredienser eller bearbetade jordbruksprodukter för livsmedelsändamål.

Läs mer på Europa kommissionens hemsida

Från Sverige

Från Sverige är ett exempel på en frivillig ursprungsmärkning för svenskproducerade råvaror, livsmedel och växter. Du kan hitta Från Sverige-märket på alla typer av livsmedel och växter som uppfyller märkningens kriterier: Odlat eller fött och uppfött, förädlat, förpackat och kontrollerat i Sverige.

Märkningens fem kriterier

• Alla djur är födda och uppfödda i Sverige

• Odling har skett i Sverige

• All förädling och packning har gjorts i Sverige

• Kött, mjölk, ägg, fågel, fisk och skaldjur är alltid utan undantag 100% svenskt, även i en produkt med flera ingredienser, som en korv eller fruktyoghurt.

• För produkter som består av fler än en ingrediens gäller speciella regler, minst 75% är svenskt. Müsli, leverpastej, korv, fruktyoghurt eller en bulle med kanel är några exempel.

Från 2024 finns det Från Sverige märkt regnbågslax som föds upp hos bland annat Vattudalens Fisk.

Läs mer på Fårn Sverige hemsida

Krav

KRAV är en svensk märkning för ekologisk produktion. Den visar att en vara är producerad på ekologisk grund med extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Det finns både odlad och vildfångad KRAV-märkt fisk och skaldjur.

Läs mer på Krav hemsida

Svenskt Sigill

Svenskt Sigill är en miljömärkning för svensk mat och blommor där även fisk och skaldjur ingår. Märkningen tar ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågan. Dessutom ingår djuromsorg och livsmedelssäkerhet.

Fisk och skaldjur, som är märkta med Svenskt Sigills tillval Klimatcertifierad, har fötts upp på gårdar där man dessutom har gjort allt för att minska klimatpåverkan.

Läs mer på Svenskt Sigills hemsida

Skyddad geografisk beteckning

Skyddad geografisk beteckning (SGB) är ett namn som får registreras för en produkt som:

• kommer från en viss ort eller region eller ett visst land,

• har särskild kvalitet, rykte eller andra egenskaper som till största del beror på det geografiska ursprunget och

• som i minst ett led produceras i det avgränsade geografiska området.

Reglerna om skyddad geografisk beteckning hittar du i förordning (EU) 2024/1143, artikel 46-50.

Svenska produkter som har registrerats som skyddade geografiska beteckningar är exempelvis Lappländsk Fjällröding.

Lappländsk Fjällröding föds upp i kallt och klart fjällvatten i svenska Lappland. Den skyddade geografiska beteckningen avser hel eller filead fjällröding (Salvelinus alpinus) som härstammar från den speciella population som naturligt förekommer i Hornavan.

Fjällrödingen är känd som Lapplands landskapsfisk och populär för sitt krämiga orangeröda fiskkött med smak av löjrom och umami. Att Lappländsk Fjällröding nu har tilldelats en skyddad geografisk beteckning inom EU kan hjälpa till att lyfta fram fiskens kvalitéter till fler konsumenter och bidra till näringen i regionen och vattenbruket i Sverige.

Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida

Kunglig Hovleverantör

Att vara Kunglig hovleverantör är egentligen inte en märkning eller certifiering men Kungen har idag 130 hovleverantörer och begreppet kunglig hovleverantör har kommit att bli ett kännetecken för svensk kvalitet. Hovleverantörskapet beviljas av Kung Carl XVI Gustaf personligen och är ett bevis på att hovleverantören uppskattas av medlemmar av kungafamiljen.

Landörödingen som föds upp av Svensk Fjällröding AB är ett exempel på en Kunglig hovleverantör.

Läs mer på Hovleverantörer hemsida

WWF

WWF är en oberoende och partipolitiskt obunden miljö- och naturvårdsorganisation. WWF har tagit fram en fiskguide.  WWF Fiskguiden är tänkt att hjälpa både privatpersoner och andra aktörer att välja miljövänliga och hållbara sjömatsprodukter som kommer från hållbart förvaltade fisken eller från ansvarfulla miljöanpassade vattenbruk.

Läs mer här på WWF hemsida

Märkning av produkter

Märkning kan även handla om märkning av fisken som livsmedel. Här har Fiskbranschens Riksförbund tagit fram en ”märkningshandbok” för sjömat och som finn att ta del av här:

Läs mer på Fiskbranschens hemsida