Vad är hållbarhet?
Hållbarutveckling befästes på 80-talet och blev en överordnad princip för FN:s arbete och ett övergripande mål för svensk politik. I Sverige trädde miljöbalken i kraft 1999 vars syfte är att främja en hållbar utveckling.
Hållbar utveckling i ett globalt perspektiv
I slutet av 80-talet kom FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid”, även kallad Brundtlandrapporten, som befäste att hållbar utveckling är:
”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
Detta har blivit en överordnad princip för FN:s arbete och ett övergripande mål för svensk politik.
Begreppet hållbar utveckling brukar definieras utifrån de tre komponenterna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som, då de samspelar och stödjer varandra, förväntas leda till hållbar utveckling.
2015 var ett år med två avgörande globala beslut.
1. I september 2015 beslutade världens länder om 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och att verka för att de uppnås till 2030. De 17 globala målen har i sin tur 169 delmål och drygt 230 globala indikatorer för hur arbetet ska genomföras och följas upp.
Med Globala målen har världens ledare förbundit sig till att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030:
Att avskaffa extrem fattigdom.
Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen.
Att främja fred och rättvisa.
Att lösa klimatkrisen.
2. I december 2015 slöts ett nytt globalt klimatavtal i Paris, där världens ledare beslutade att arbeta för en global uppvärmning långt under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Ambitionerna ska öka efter hand och en viktig del är att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer.
Här kan du läsa mer om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet men även om livsmedelsförsörjning samt certifiering & märkning som alla är viktiga pusselbitar i arbetet med hållbar utveckling då de samspelar och stödjer varandra.
Läs mer om de Globala målen för hållbar utveckling på UNDP Sverige (FNs utvecklingsprogram)
Läs mer om agenda 2030 för hållbar utveckling på Regeringens hemsida
Hållbarutveckling i miljölagstiftningen
Miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999. Miljöbalken berör alla typer av åtgärder, oavsett om de ingår i den enskildes dagliga liv eller i någon form av näringsverksamhet.
Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling.
Syftet framgår av miljöbalkens portalparagraf (1 kap. 1 §)
Syftet kommer också till uttryck i de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Bestämmelserna om de allmänna hänsynsreglerna är av central betydelse för miljöbalkens genomförande och syfte. Man kan säga att de allmänna hänsynsreglerna utgör ett instrument för att genomföra arbetet för en hållbar utveckling.
En verksamhetsutövare ska leva upp till samtliga hänsynsregler i 2 kap. miljöbalken i den utsträckning det inte kan anses orimligt (Rimlighetsavvägning i 2 kap. 7 § ).
Även i 6 kap. 1 § miljöbalken finns en tydlig koppling till miljöbalkens syfte. Där framgår att syftet med miljöbedömningar är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.
Miljöbalken finns att ta del av på bland annat riksdagens hemsida.