Debatt: Svensk matfisk ska granskas hårt – men jämföras rättvist
Svensk matfisk ska tåla en kritisk granskning – men också bedömas utifrån samma villkor som de alternativ den ersätter. En faktabaserad debatt är avgörande för att utveckla ett svenskt vattenbruk som kan bidra till både livsmedelsförsörjning och beredskap, samtidigt som höga krav ställs på miljö, djurvälfärd och socialt ansvar.
Sverige behöver producera mer mat – under höga krav
Sverige står inför stora utmaningar när det gäller livsmedelsberedskap och den inhemska livsmedelsförsörjningen. Samtidigt som behovet av att öka livsmedelsproduktionen växer importerar vi omkring 90 procent av den odlade fisk vi konsumerar. Den svenska produktionen uppgår till omkring 10 000 ton per år, att jämföra med Norges cirka 1,5 miljoner ton. Frågan är därför inte om Sverige ska ha vattenbruk – utan hur det ska utvecklas.
Svensk matfisk ska granskas hårt. Men den ska också jämföras rättvist med den importerade fisk och de andra proteinkällor som den faktiskt ersätter. Att beskriva svenskodlad, tredjepartscertifierad regnbåge som ett isolerat miljöproblem ger konsumenten en ofullständig bild.
TT:s Ebba Blumes artikel "Omstridd svensk matfisk i butik i höst" visar att frågan engagerar. Det är positivt. En öppen diskussion om vattenbruk behövs. Men den väcker också en större fråga: Hur kan Sverige producera mer mat och samtidigt ställa höga krav på miljö, djurvälfärd och socialt ansvar?
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), EU och den svenska regeringen pekar alla ut vattenbruk som en viktig del av framtidens livsmedelsförsörjning. Den 1 juli i år trädde ett nytt regelverk för vattenbruk i kraft med syftet att skapa bättre förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk vattenbruksnäring, samtidigt som miljökraven ligger fast. I regeringens maritima strategi lyfts dessutom hållbar svensk sjömatsproduktion fram som en strategisk fråga för livsmedelsförsörjning, konkurrenskraft och beredskap. Potentialen att öka produktionen av svensk sjömat bedöms som stor.
Vi välkomnar den utvecklingen.
Det finns utmaningar – och de måste mötas med fakta
Det betyder inte att vattenbruk saknar utmaningar. Frågor om foder, rymningar, sjukdomar, miljöpåverkan och fiskvälfärd är avgörande för branschens framtid. Just därför måste de diskuteras med utgångspunkt i fakta, vetenskap och konkreta lösningar.
Fiskfoder utvecklas i takt med ny kunskap
En återkommande invändning gäller fiskfodret. Men modernt fiskfoder är inte detsamma som vild fisk. Det består av en kombination av marina råvaror, vegetabiliska råvaror, biprodukter och nya ingredienser, såsom algolja och encellsprotein. Den relevanta frågan är därför inte om marina råvaror används, utan varifrån de kommer, hur effektivt de används och vilka krav som ställs på spårbarhet och ansvarsfullt inköp. ASC:s Feed Standard omfattar hela foderkedjan och ställer krav på bland annat råvarornas ursprung, spårbarhet, klimatpåverkan, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter. Utvecklingen går dessutom mot ett minskat beroende av marina råvaror från vildfångad fisk.
Problem och incidenter ska förebyggas, rapporteras och leda till förbättringar
Rymningar är inte acceptabla. Varje incident ska tas på allvar, utredas, rapporteras och leda till konkreta förbättringar. Därför innehåller ASC:s standard omfattande krav på förebyggande arbete, riskanalyser, biosäkerhet och incidenthantering. Ingen standard kan garantera att en incident aldrig inträffar. Däremot kan den säkerställa att risker identifieras, följs upp och successivt minskas genom systematiskt förbättringsarbete och oberoende granskning.
Framtidens vattenbruk kommer att bestå av flera produktionssystem
I debatten lyfts ibland landbaserade slutna system (RAS) fram som ett självklart bättre alternativ. RAS är en viktig del av framtidens vattenbruk och kan minska både näringsutsläpp och risken för rymningar. RAS flyttar inte bort foderfrågan. Fisken har i huvudsak samma näringsbehov oavsett odlingssystem, även om fodret kan optimeras för olika produktionsmiljöer.
Samtidigt innebär även dessa system andra avvägningar, bland annat ett högre energibehov och ansträngningar på miljön på land. Framtidens livsmedelsproduktion kommer sannolikt att behöva flera olika produktionssystem. De bör jämföras utifrån faktiska och jämförbara resultat, inte utifrån antaganden.
Den svenska vattenbruksnäringen verkar redan i dag inom ett omfattande regelverk. Därutöver väljer allt fler företag att certifiera sin produktion enligt internationella standarder. ASC-certifieringen omfattar krav på bland annat miljöpåverkan, fiskhälsa och fiskvälfärd, foderråvaror, klimatpåverkan, spårbarhet och sociala villkor. Kraven verifieras genom regelbundna revisioner utförda av oberoende, ackrediterade certifieringsorgan.
Oberoende certifiering och konsumentguider fyller olika funktioner
I den senaste debatten har också skillnaderna mellan certifieringar och konsumentguider blivit tydliga. Båda fyller viktiga funktioner, men de har olika syften. En konsumentguide gör en sammanvägd bedömning utifrån sina egna kriterier, ofta för en hel art, ett produktionssystem eller en geografisk region. En certifieringsstandard innehåller däremot mätbara krav på den enskilda odlingen som verifieras genom oberoende tredjepartsrevisioner. Att dessa verktyg ibland kommer fram till olika slutsatser är därför inte förvånande.
Transparens ger konsumenten möjlighet att göra informerade val
För konsumenten är transparens avgörande. När allt fler vill veta var maten kommer ifrån och hur den producerats behövs verktyg som gör det möjligt att fatta informerade beslut. ASC-märkningen gör det enkelt att identifiera fisk och skaldjur från odlingar som har verifierats mot tydliga miljömässiga och sociala krav av en oberoende part.
Vi ser också ett växande intresse för svenskproducerad fisk. Kortare transporter, ökad livsmedelsberedskap och fler arbetstillfällen på landsbygden är viktiga samhällsvärden. Men de får inte uppnås på bekostnad av miljön. På samma sätt kan höga miljökrav inte användas som argument för att avstå från att utveckla svensk produktion.
Svensk matfisk ska jämföras rättvist
Svensk matfisk ska granskas hårt. Men den ska också jämföras rättvist med den importerade fisk och de andra proteinkällor som den faktiskt ersätter. Frågan är inte om produktionen har en påverkan – all livsmedelsproduktion har det – utan hur påverkan kan minskas, hur resultaten redovisas och vilka krav som ställs på produktionen.
Sverige behöver mer matproduktion, men också högre krav, större öppenhet och kontinuerliga förbättringar. Det ansvarsfulla valet är inte att flytta produktionen utomlands. Det är att utveckla svensk matfiskproduktion under tydliga krav, redovisa resultaten öppet och förbättra det som ännu inte är tillräckligt bra.
Undertecknare
Matfiskodlarna
Branschorganisation för svensk fiskuppfödning
Nordic Trout Sweden
Producent av svensk regnbåge
Aquaculture Stewardship Council (ASC)
Oberoende, internationell ideell organisation för certifiering av vattenbruk
Kontakt Matfiskodlarna:
Wenche Hansen, VD
+46730959839
Kontakt Nordic Trout Sweden:
Jussi Kosomaa, Affärsdirektör
+358 40 482 1048
Kontakt ASC:
Sarah Blank, Marketing and communications manager Nordics, ASC
+46768717533
Frej Gustafsson, Market development manager Nordics, ASC
+46700364917
