Ekonomiska analyser

Produktion av kallvattensfiskarter i recirkulerande akvakultur system

Norska EY och EY Parthenon har på uppdrag av Matfiskodlarna genomfört en studie gällande recirkulerande aquakultur systemen (Recirculating Aquaculture System (RAS)) -teknikens spridning och användning runtom i världen. EY är en global konsult- och revisionsbyrå med cirka 320 000 medarbetare, varav ett stort antal är specialister inom vattenbruk och arbetar vid fler än 50 kontor över hela världen. EY har således en omfattande och djup kunskap avseende vattenbruk av olika slag och dessas ekonomiska förutsättningar.

I rapport diskuteras nuvarande status för storskalig matfiskodling innefattande en redovisning av aktiva RAS-anläggningar och ekonomiska utfall för dessa. I uppdraget har även ingått att redogöra för fördelar och nackdelar med RAS respektive odling i öppna kassar, samt redogöra för huruvida RAS kan tänkas ersätta odling i öppna kassar inom en överskådlig framtid.

Matfiskodlarna har beställt denna utredning med anledning av de många påståenden som har framförts av olika intressenter inom ramarna för medlemsföretagens tillståndsprocesser. De frågeställningar som EY har besvarat i rapporten har utgått från de synpunkter som har framförts i olika mål rörande fiskodlingsverksamhet.

Matfiskodlarna har i de olika målen noterat att det ofta förekommer missförstånd om RAS-teknikens spridning och användning i världen gällande storskalig matfiskodling av atlantlax, rengbåge och röding. Men även att det förekommer kunskapsluckor gällande skillnader mellan odling av olika fiskarter exempelvis kallvattenarter och varmvattenarter som skillnader mellan att odla sättfisk och matfisk.

I studien ingår inte att analysera småskalig matfiskproduktion och inte heller odling av andra arter än atlantlax, regnbåge och röding.

Sammanfattningsvis

Sammanfattningsvis görs bedömningen i rapporten att den globala produktionen från fiske och vattenbruk bedöms växa framöver. Tillväxten finns framför allt inom vattenbruket, eftersom fiskeresurserna till stora delar är uttömda. Vattenbruket bedöms växa såväl inom kassodling och andra s.k. konventionella tekniker, som inom landbaserad odling. Gällande utvecklingen för laxodling bedöms produktionsvolymen i absoluta tal växa med ungefär lika stora delar kassodling och andra konventionella tekniker respektive landbaserad odling. Den absolut största delen av den totala produktionsvolymen bedöms dock fortsättningsvis komma från kassodling och andra konventionella tekniker.

I dagsläget finns runtom i världen ett fåtal aktiva RAS-anläggningar för storskalig produktion av atlantlax, regnbåge och röding till matfiskstorlek.

Den sammanlagda, på papperet tillgängliga, produktionskapaciteten för de aktiva RAS-anläggningarna för ovannämnda arter uppgår till 31 kton per år. Härutöver har ett stort antal RAS-projekt marknadsförts och presenterats i tidningsartiklar, investeringsunderlag och liknande. Dessa är dock än så länge företrädesvis pappersprodukter och det återstår att se hur många som byggs och om dessa kommer att kunna odla laxfisk till matfiskstorlek med lönsamhet.

Det har visat sig vara mycket svårt för verksamma RAS-odlare att uppnå den produktionskapacitet som respektive anläggning är konstruerad för. Den faktiska produktionsvolymen i befintliga anläggningar är därför väsentligt lägre än ovannämnda 31 kton, att döma av tillgängliga siffror endast runt 30 % av kapaciteten. Detta gäller trots att ett flertal av anläggningarna har varit i drift under många år.

Ingen av de verksamma RAS-odlarna, för vilka ekonomiska data funnits tillgängliga, har lyckats uppvisa lönsamhet. Bidragande orsaker till detta synes vara väsentligt högre produktionskostnader, väsentligt högre investeringskostnader samt enligt ovan ett kapacitetsutnyttjande som väsentligt understiger den planerade kapaciteten.

Den slutsats som kan dras av EY:s rapport är att RAS-tekniken synes vara tillgänglig för odling av smolt och post-smolt, men tekniken utgör ännu inte en tillgänglig teknik för storskalig produktion av atlantlax, regnbåge eller röding till matfiskstorlek, vare sig tekniskt tillgänglig genom stabil produktion eller ekonomiskt tillgänglig genom ekonomisk lönsamhet utan externt bistånd.

Odling i öppna kassar kommer alltjämt att vara den ledande odlingstekniken för matfiskodling inom en överblickbar framtid, och dessutom stå för den absoluta majoriteten av den fisk som produceras genom fiskodling. RAS kommer således inte att ersätta odling i öppna kassar inom en överskådlig framtid, utan ska ses som en till odling i öppna kassar komplementär odlingsteknik, framför allt lämpad för odling av vissa arter, till mindre storlekar.