Vattenbruk strategier & handlingsplaner
Det svenska vattenbruket är en liten näring men som har potential till att utvecklas till en allt större och långsiktigt hållbar näring. Vattenbruket har under de senaste åren fått ett ökat politiskt intresse och är idag en del av Sveriges livsmedelsstrategi samt Strategin för svenskt fiske och vattenbruk. Det har även fastställts strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU.
Klipp "Ministern om regelförändringar" (Peter Kullgren)
Strategi för svenskt fiske och vattenbruk 2021–2026 – friska ekosystem och hållbart nyttjande
Hösten 2019 sjösatte Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten projektet Framtidens Fiske och Vattenbruk för framtagande av en ny gemensam strategi och sektorsspecifika handlingsplaner för yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vattenbruk. Den politiska ambitionen med projektet förtydligades sedan genom ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag.
Strategins syfte är att slå fast en gemensam väg framåt för hållbar utveckling av fiske och vattenbruk i Sverige.
Strategin innehåller 3 huvudmål och 15 delmål och kommer att vara styrande för Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med koordinerad förvaltning och främjande där ekologi, ekonomi och social hållbarhet går hand i hand.
Målsättningen är att strategin även ska vara ett stöd för samordnat agerande i näringarnas, länsstyrelsernas samt andra myndigheters och organisationers arbete med fiske- och vattenbruksfrågor.
Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk 2021–2026
Handlingsplanen för vattenbruk syftar till att slå fast vilka åtgärder och aktiviteter som behöver vidtas för att nå målen i strategin. Åtgärderna beskrivs med avseende på syfte, bakgrund och genomförande.
Åtgärderna har tagits fram i bred samverkan med vattenbrukets intressenter och med hänsyn till myndigheternas uppdrag och mandat samt politiska och juridiska förutsättningar på såväl nationell som internationell nivå.
Handlingsplanen för vattenbruk har belyst 11 åtgärder som är viktiga för att driva en hållbar utveckling av vattenbruket.
Åtgärderna är:
Lokalisering av vattenbruk - från nationell till lokal nivå
Vattenbrukets miljöpåverkan och miljönyttor
Förebyggande hälsoarbete och ökad djurvälfärd
Digitalisering av svensk vattenbruksproduktion
Reproduktion och produktion inför vidareuppfödning
Reproduktion och produktion inför utsättning i naturen
Utveckling av produktionstekniker och arter
Nutrition och foderutveckling
Nationell samordning av tillstånds- och tillsynsprocesser
Marknadsåtgärder
Kompetenshöjning och innovation
Livsmedelsstrategin 2.0
Sedan riksdagens beslut 2017 med anledning av regeringens proposition En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338) har mycket förändrats i omvärlden. Stora utmaningar för livsmedelskedjan föranleder regeringen att intensifiera arbetet med att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft i syfte att öka den svenska livsmedelsproduktionen i enlighet med riksdagens beslut. Det arbetet uttrycks genom Livsmedelsstrategin 2.0.
Under 2023 inledde regeringen arbetet med en livsmedelsstrategi 2.0. Som ett första steg i arbetet har fortsatta dialoger med livsmedelskedjans företrädare hållits för att fånga upp hur livsmedelsstrategin på bästa sätt kan utvecklas och genomföras för att stärka svensk konkurrenskraft.
Regeringen har den 20 mars 2025 beslutat om en livsmedelsstrategi 2.0.
Utöver det breda arbetet för att förbättra företagsklimatet för företagen i livsmedelskedjan i Sverige har tre fokusområden lyfts som särskilt viktiga att kraftsamla kring:
Ökad robusthet i livsmedelskedjan
Exportfrämjande
Svensk kvalitet och gastronomi
En grundbult i Livsmedelsstrategin 2.0, som är avgörande för möjligheten att nå målen om en ökad livsmedelsproduktion, är att lönsamhet och konkurrenskraft ökar i primärproduktionsledet. Detta gäller såväl jordbruket och rennäringen som fisket, vattenbruket och hela den blå värdekedjan.
Några huvudområden som lyfts i Livsmedelsstrategin 2.0 och som kommer vara särskilt viktiga är bland annat:
Den gemensamma jordbruks,- och fiskeripolitiken
Förenkling för företagen
Skatter och kapitalförsörjning
Forskning, innovation och kompetensförsörjning
Beslut om Livsmedelsstrategin 2.0 och informationsmaterial finns att ta del av på regeringens hemsida.
Särskilda myndighetsuppdrag har det även beslutas om och finns att ta del av här:
Vattenbruket i Europeiska unionen
I maj 2021 offentliggjorde kommissionen sina nya strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU. I november 2022 offentliggjorde kommissionen meddelandet Mot en stark och hållbar algindustri i EU.
Vattenbruksproduktionen i Europeiska unionen har fortsatt att stagnera i förhållande till den ökande produktionen av fisk och skaldjur globalt sett. Under de senaste 20 åren har kommissionen försökt öka EU:s produktionspotential genom att offentliggöra olika strategier och riktlinjer, och rådgivande nämnden för vattenbruk inrättades 2016 i linje med det. Detta organ för rådgivning till EU-institutionerna och medlemsstaterna består av företrädare för branschen och andra berörda intresseorganisationer.
Strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU för perioden 2021–2030
Den 12 maj 2021 offentliggjorde kommissionen sina nya strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU.
Ingår gör en vision för den fortsatta utvecklingen av vattenbruket på ett sätt som kommer att bidra både till den europeiska gröna given och till den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin. De nya riktlinjerna tar sin utgångspunkt i erfarenheter från strategisk nivå – på EU-nivå och nationell nivå – och tar hänsyn till den senaste utvecklingen, inbegripet forskning, innovation och användningen av EU-medel. De utgör också ett svar på de uppmaningar som ingår i från jord till bord-strategin om att påskynda omställningen till ett hållbart livsmedelssystem i EU, inbegripet erkännande av det hållbara vattenbrukets potential att tillhandahålla livsmedel och foder med ett lågt koldioxidavtryck.
Om denna vision ska bli verklighet måste man inom EU:s vattenbrukssektor ta sig an diverse utmaningar och möjligheter för att uppnå följande inbördes sammanlänkade mål:
Bygga upp resiliens och konkurrenskraft.
Delta i den gröna omställningen.
Säkerställa samhällets acceptans och information till konsumenterna.
Öka kunskapen och innovationen.