Vattenmiljö & vilda fiskbestånd

Ökad kunskap om kassodlingens miljöeffekter med fokus på fosfor

Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en kunskapssammanställning om kassodlingens miljöeffekter med fokus på fosfor.

Rapporten fokuserar på fosfor och dess omvandling i miljön vid fiskodling i öppna kassar. Tre frågor besvaras:

• Hur mycket fosfor släpps ut vid fiskodling?

• Vad händer med fosforn efter att det släppts ut?

• Hur lång tid tar det för miljön att återhämta sig efter att en fiskodling upphört?

Information om miljöpåverkan från fiskodling i öppna kassar i kalla, näringsfattiga system behöver göras tillgänglig och kommuniceras till svenska intressenter.

Specifikt behöver vi dokumentera den nuvarande vetenskapliga förståelsen för vart det fosfor (P) som släpps ut vid fiskodling i öppna kassar tar vägen i vatten och sediment.

Vi behöver också dokumentera och utvärdera andra nationella eller internationella studier som kan bidra till att förstå den nuvarande svenska situationen.

Vi behöver veta mer om den långsiktiga depositionen av det fosfor som frigörs vid fiskodling, inklusive den tid det tar för återhämtning efter att fiskodlingen upphört.

Sammanfattning av resultatet

Internationella studier har visat att näringsämnen som frigörs vid vattenbruk i öppna kassar under vissa omständigheter kan ha positiva effekter, särskilt i näringsfattiga system. Dessa fynd kan vara relevanta för svenska vattenkraftmagasin.

Att veta vad som händer med fosforn i sedimentet är nyckeln till att förstå den långsiktiga miljöpåverkan från fiskodlingar. Resultaten antyder att cirka 2/3 (70%) av fosforn i sediment under fiskodlingar inte kommer att läcka ut. Av de 30 % som kan läcka kommer potentiellt cirka 10 % (dvs. 3 % av totalen) släppas ut varje år.

Resultatet antyder att dagens vattenbruk i öppna kassar är mindre förorenande än det var tidigare. De lyfter också fram behovet av ytterligare arbete med foderutveckling i framtiden samt behovet av en ökad förståelse kring var de näringsämnen som frigörs vid fiskodling tar vägen.

Populärvetenskaplig sammanfattning finn att ta del av här:

Rapporten i sin helhet finns att ta del av här:

Undersökning av sediment under fiskodlingslokalen i Vattviken

Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt sedimentet under en fiskodlingslokal i Vattviken, i Storsjön, Jämtlands län.

Syftet med denna undersökning var att bedöma näringsstatus av sedimentet och potential för återhämtning för botten under en fiskodlingslokal belägen vid Vattviken.

Sammanfattning av resultatet

Sedimenten under fiskodlingsanläggningarna vid Vattviken i Storsjön var något påverkade från verksamheten. Nedfall av fekalier och foderrester har resulterat i förhöjda halter av fosfor i sedimentet vid lokalen Bratthällan, vilket var förväntat. Men vid lokalen Vattviken var sedimenten inte annorlunda jämfört med referensområdet gällande fosfor, vilket var oväntat.

Några möjliga anledningar till detta resultat är mindre ackumulation av foderester och fekalier, en snabbare nedbrytning pga. högre temperaturer i bottenvattnet, och strömmar genom sjön som stärker jämviktsprocesser som leder till en snabbare återhämtning. Det är också möjligt att en del av det påverkade sedimentet har transporterats bort från lokalen till andra, djupare delar av viken.

Återhämtning kommer att ske naturligt och ta mellan ca 8 och 11 år för lokalen vid Bratthällan enligt det genomförda försöket och sedimentdiagene-sismodellen, med reservation för osäkerheter. Det är troligt att återhämtningstiden (gällande fosfor) kommer att bli kortare med hänvisning till sedimentet vid lokalen Vattviken, vilket liknar det som provtogs vid referenslokalen. Detta trots att lokalen Vattviken endast legat i träda under en odlings-säsong när provtagningen genomfördes. Vid denna lokal har alltså återhämt-ningen gått snabbare än vad modellerna visade.

Så vitt författarna vet finns det bara ett fåtal studier som har undersökt ande-len läckagebenägen fosfor och potential för återhämtning av sediment under fiskodlingsanläggningar i sötvatten och inga studier gällande cirkulation el-ler flyttning av odlingskassar på kort tid, i.e. fem år.

Resultaten i sin helhet finns att ta del av här:

Undersökning av sediment under fiskodlingslokalen i Siljan

Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt sedimentet under en fiskodlingslokal i Siljan, Dalarnas län.

Syftet med denna undersökning är att bedöma näringsstatus av sedimentet och potential för återhämtning för botten under en fiskodlingslokal belägen vid Siljans sydvästra strand.

Sammanfattning av resultatet

Sediment under fiskodlingsanläggningen vid Siljan var betydligt påverkat från verksamheten. Nedfall av fekalier och foderrester har resulterat i höga halter av fosfor i sedimentet, vilket var förväntat.

Den totala belastningen av fosfor från sedimentläckage under den tiden det tar för återhämtning är betydligt mindre jämfört med den totala belastningen från andra källor till sjön under bara ett år. Det totala överskottet av läckagebenägen fosfor i sedimentet under anläggningen var ca 890 kg, medan summan av alla källor av fosfor tillskott till Siljan är nästan 30 ton årligen. Den fosforn som finns i sedimentet kommer att frigöras under flera år och enligt modellen kommer att bidra med högst 0,2 ton per år.

Återhämtning kommer att ske naturligt och ta mellan 5 och 16 år enligt det genomförda försöket och sedimentdiagenesis modellen, med reservation för osäkerheter. Det är troligt att återhämtningstiden blir närmare 5 år. Det p.g.a. vattenutbytet vid odlingslokalen är hög.

Resultaten i sin helhet finns att ta del av här:

Undersökning av näringsämnen i sediment under fiskodlingslokaler i Höga kusten

Sveriges lantbruksuniversitet och Sweco Sverige AB har av Jordbruksverket fått i uppdrag att undersöka näringsämnen i sediment under fiskodlingslokaler i Höga kusten under 2020.

Uppdraget omfattade att undersöka hur stor del av läckagebenägen fosfor, total fosfor och total kväve som finns i sedimentet vid två kustområden där fiskodling bedrivits och ett referensområde. Inkubering av sedimentproppar genomfördes också för att bestämma internbelastningen av fosfor och syrgasförbrukning.

Sammanfattning av resultatet

Sammanfattningsvis fanns det ett överskott av mellan 0,5 och 0,6 ton fosfor i det aktiva sedimentlagret som potentiellt kan frigöras från sedimentet. Detta kan ställas i relation till data från SMHI:s vattenwebb där summan av alla källor av fosfor tillskott i Nätrafjärden (odlingslokal Köpmanön) är drygt 28 ton/år och i Mjältöfjärden drygt 9,5 ton/år (Odlingslokal Öberget). Uppskattad återhämtningstid för Köpmanön varierade från 5,1 år (inkuberingsdata) till 13,2 år (sedimentmodell) och för Öberget varierade resultatet från 3,4 till 7,9 år. Verksamheten vid Köpmanön har bedrivits i 33 år, men från 2016 har lokalen endast använts som vinterförvaring. Anläggningen vid Öberget har varit i drift i 12 år. Båda anläggningarna avvecklades under 2020.

Så vitt författarna vet är det här första studien som har undersökt andelen läckage benägen fosfor och potential för återhämtning av sediment under fiskodlingsanläggningar. Läckage av fosfor från sedimenten tog kortare tid än väntat, vilket tyder på att återhämtning kan ske snabbare än modeller förutsäger, så länge som andra näringsämnen reagerar på samma sätt som fosfor.

Rapporten finns att ta del av här:

Spridningsmönster av förrymd regnbåge från fiskodlingen i Postviken

Sweco har på uppdrag av Vattudalens Fisk AB som driver Postvikens fiskodling genomfört en studien med syfte att utröna om de ”förrymda” regnbågarna uppvisade ett sökbeteende mot och/eller till strömmande vattendrag där regnbågarna potentiellt skulle kunna inverka på den ursprungligt förekommande öringens lek under hösten.

Aktuell fiskodling återfinns ca 20 km norr om Strömsund i Jämtlands län. Odlingen är lokaliserad i sjön Ströms Vattudal i Ångermanälvens huvudavrinningsområde och avvattnas av Faxälven. Här odlas, vanligen i 16–18 öppna odlingskassar, årligen upp till 1600 ton regnbåge och röding för matfiskproduktion. Produktionen utgörs normalt av ca 90% regnbåge och 10% av röding.

Sammanfattning av resultatet

I syfte att simulera en rymning av regnbåge från fiskodlingen radiomärktes och frisläpptes sammanlagt 36 fiskar, med en medellängd av 48 cm, vid Postvikens fiskodling i augusti 2020.

Fiskarnas spridningsmönster kartlades därefter genom automatiska och manuella pejlingar fram till oktober. Baserat på allt insamlat och sammanvägt data konstateras att regnbågarna i huvudsak uppehållit sig inom några kilometer av fiskodlingens närområde under hela studieperioden. Ingen uppvandring av märkt regnbåge till något vattendrag inom studieområdet kunde påvisas. Ett okänt antal av de märkta regnbågarna fångades av fritids/sportfiskare varav vissa rapporterade sin fångst till fiskodlingens personal. Därtill återfanns ytterligare en radiosändare vid en hög med fiskrens på land.

Resultaten från denna studie tyder på att regnbågen sannolikt ej inverkar på öringens höstlek i småbäckar kring Ströms Vattudal.