Vi verkar för
matfiskodlarna i Sverige


______________________________________________
 


 Odlad fisk är resurseffektiv proteinkälla och nyttig mat.
Sverige har mycket goda förutsättningar för en hållbar matfiskproduktion.

Vattenbruk Sverige

Odling av fisk sker i Sverige idag i huvudsak i öppna kassar lokaliserade i sjöar, vattendrag eller kustnära. En mindre andel sker i landbaserade odlingar samt dammar.

Den fisk som produceras används framförallt som livsmedel och idag är det regnbåge och röding som står för den största produktionsandelen.

I Sverige äter vi enligt Livsmedelsverket ca 11 kg sjömat (fisk och skaldjur) per person och år. Vilket motsvarar ca 25 kg hel fisk per person. Livsmedelsverket rekommenderar intag av fisk och skaldjur 2–3 gånger i veckan. I Sverige äter vi fisk ca 1,4 ggr per vecka.

Om årskonsumtionen fisk per person skulle följa Livsmedelsverkets rekommendationer om att vi bör äta fisk (inkl. skaldjur) 2–3 ggr per vecka skulle detta innebära en årskonsumtion per person om ca 23 kg fiskkött (3 ggr/v).

Fisk innehåller många viktiga fettsyror, vitaminer och mineraler som vi annars kan ha svårt att få tillräckligt av, bland annat omega 3-fetter, vitamin D, vitamin B-12, jod och selen.

På livsmdelsverkets hemsida finns kostråd om bland annat fisk och skaldjur:
Fisk och skaldjur - råd (livsmedelsverket.se)

Regelverk

Vattenbruket omfattas av flera olika regelverk och många olika myndigheter berörs.

Svenskt vattenbruks webbportal finns de viktigaste regelverken och myndigheterna listade som berör vattenbruket: Lagstiftning - Vattenbruk (svensktvattenbruk.se)

Det finns även en checklista på verksamt.se som gör det enklare att starta och driva vattenbruk. Checklistan ska hjälpa till att ge en överblick över vilka myndighetskontakter som behöver tas. Checklista Vattenbruk - verksamt.se

Vattenbruks statistik 2019

Sammanfattning av statistiska centralbyråns (SCB) publikation 2019 avseende verksamhetsåret 2019.

Rapporten och statistik finns att ta del av i sin helhet på Jordbruksverkets hemsida:
Vattenbruk 2019 - Jordbruksverket.se

I statistiken finns en osäkerhetsfaktor eftersom underlaget sammanställts utifrån de uppgifter som vattenbruksföretagen ger till SCB. Det finns en del som tyder på att produktionen är större än det som framkommer av SCBs statistik.                      

Produktionen inom svenskt vattenbruk 2019 skattas till 9 600 ton matfisk i beräknad hel färskvikt, vilket motsvarar 8 100 ton i slaktad vikt.

Den odlade fisken bestod till nästan 90 %, eller 8 300 ton i beräknad hel färskvikt, av regnbåge. Jämfört med 2018 har produktionen av matfisk minskat med 1 500 ton eller 14 %.

Det sammanlagda värdet av all matfiskproduktion (inklusive matkräftor och blötdjur) skattas till 400 miljoner kronor. Med ungefär 300 miljoner svarar regnbåge för 75 % av det totala värdet.

Produktionen av sättfisk skattas till drygt 900 ton, vilket innebär en ökning med 200 ton eller 25 % jämfört med föregående år. Även här är regnbåge den dominerande arten; produktionen av regnbåge för utsättning skattas till i runda tal 600 ton.

Värdet av all produktion för utsättning (inklusive sättkräftor) skattas till 80 miljoner kronor. Med ungefär 40 miljoner svarar regnbåge för hälften av det totala försäljningsvärdet.

Antal sysselsatta inom svenskt vattenbruk skattas till drygt 400 personer, varav ungefär en av fyra är kvinna.

Livmedelsstrategi Sverige

Nedan ett utdrag ur den Socialdemokratiska livsmedelsstrategin som tydligt belyser potentialen med svensk matfiskproduktion.

När resurserna av vildfångad fisk hotas bör vi satsa mer på odling av fisk. I Sverige har den näringen inte tagit fart på samma sätt som i andra länder. Det är tråkigt speciellt med tanke på att vi behöver arbetstillfällen i de glesbygdsområden där det finns förutsättningar för sådant företagande. Det är också märkligt med tanke på de stora resurser för fiskodling som finns i de svenska vattenmagasinen. Vattenmagasinen har uppstått när sjöar och älvar reglerats för att möjliggöra vattenkraftverk. Dessa stora sjöar är näringsfattiga eftersom de inte haft några naturliga ekosystem. Regeringens utredning om vattenbruk20 visar att fiskodlingar i dessa vatten kan vara ett sätt att skapa ekosystem eftersom fiskodlingarna tillför näring. När fiskodlingar har etablerats i sådana magasin så gynnas övriga fisk, djuroch växtarter.

Vi tror att det finns stora möjligheter att få fart på odling av regnbåge och röding i Sverige. Under lång tid har regeringen i tal och utspel talat om vattenbrukets möjligheter men en enhetlig nationell strategi saknas. En sådan föreslogs av utredaren 2009 som också menade att en satsning på vattenbruk kan ge 1100 årsarbeten på landsbygden. Vi tror att en nationell handlingsplan måste innefatta väsentliga regelförenklingar, samordning av frågorna som idag finns både på Havsmyndigheten och Jordbruksverket, stöd och hjälp för marknadsförning både internationellt och nationellt, stöd och hjälp för en certifiering av fiskodlingens miljö och klimatpåverkan och en satsning på utbildning.
Den miljökonsekvens av fiskodling som ofta påtalas är odlingarnas bidrag till övergödning. Detta problem finns inte i näringsfattiga sjöar, som t.ex. vattenmagasinen.

Den nationella strategin

Utdrag från den nationella strategin.
 
Vattenbruk är en framtidsnäring under förutsättning att företagen är lönsamma och konkurrenskraftiga.

Det konstateras att berörda myndigheter ansvarar för att stödja och främja branschen för att underlätta nyetablering och expansion. (Utifrån bl.a. de orimligt långa handläggningstider som råder för nya- och utökade tillstånd anser vi att berörda myndigheter brister i sitt främjandeansvar. Detsamma gäller för de ibland godtyckliga tillsynsavgifterna)  

Produktionen inom det svenska vattenbruket är förhållandevis låg. Eftersom Sverige har en lång kust och en mängd sjöar och vattendrag finns emellertid en stor tillväxtpotential. Särskilt stora är möjligheterna att odla fisk i de reglerade vattnen i norra Sveriges inland och odla skaldjur på västkusten.

Vattenbruk är en drivkraft i regional utveckling.